"Elevens ansträngning ignoreras även i Gy 25"
Krönika När jag tänker efter undrar jag om Gy 25, vid sidan av några nya ämnen, är något annat än en obetydlig justering av styrdokumenten. Det skriver yrkesläraren Martin Harari Thuresson.
Efter en intensiv period ligger jag äntligen och vilar i soffan. Innan jag somnar minns jag att Skolverket nyss har tagit de sista besluten kring programstrukturerna för införandet av Gy 25...
Äntligen kommer det en gymnasiereform som har allt. Den är väl genomarbetad av lärare och forskare tillsammans med elever och företag. Reformen har starkt stöd av alla politiska partier och kommer därmed att vara stabil under mycket lång tid. Innehållet är noga testat på skolor runt om i landet, där effekterna av reformen är noggrant studerade genom mångåriga multidisciplinära forskningsprojekt. Tydliga siffersatta ramar för hur gymnasieskolan ska fungera i form av gruppstorlekar, tidsättning och resurser, ser till att alla elever oavsett skola får tillgång till samma resurser. Efter 2 000 år inser läroplansförfattarna det som Sokrates och Aristoteles redan berättat, nämligen att ungdomar är ungdomar.
Ansträngning premieras
Ungdomens svårigheter och möjligheter tas tillvara och blir grunden för synen på hur utbildningen utformas. Gymnasieskolan blir en plats där eleverna lär sig att anstränga sig och blir premierade för goda insatser. Tanken att eleverna ska uppnå mål för att sedan lägga ner arbetet, är för alltid borta. Den garanterade undervisningstiden är borta, i stället är det antalet timmar som eleven verkligen är aktiv som är det viktiga. Synen på att kunskap bara är viktig om den går att mäta är också borta. Hela idén bakom den nya gymnasieskolan är att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt under den tid de har. En annan stor förändring är att eleverna framför allt förbereds för vuxenlivet genom att träna på att ta ansvar. Det finns en bredare syn på vad som ska räknas som lärande i skolan. Engagemang i kåren, elevföringen som ordnar fotbollsturnering eller spexgruppen ses som utbildning lika mycket som ett skolämne. Genom att engagera sig i elevföreningar med mera, får eleverna träna på att ta ansvar och att arbeta i demokratiska arbetsformer till exempel vid styrelsemöten. Eleverna på testskolorna vill inte gå hem, för de vill öva musik med bandet, jobba vidare i fysikklubben, köra ett hackathon eller tävla i pingis mot vaktmästaren.
Gy 25 - obetydlig justering
…nu ringer telefonen. Jag är nu klarvaken och de drömliknande tankarna börjar blekna. I själva verket är Gy 25 en reform där det mesta är sig likt där målstyrning, mätning står i centrum, där elevens ansträngning ignoreras och engagemang i elevföreningar inte erkänns som viktigt. När jag tänker efter undrar jag om Gy 25, vid sidan av några nya ämnen, är något annat än en obetydlig justering av styrdokumenten, som inte kommer att ha annat än en minimal påverkan på gymnasieskolan. Införandet blir gissningsvis ytterligare en harvning av den hårt sargade åker som ska föreställa plantskola där våra ungdomar ska växa. Men någon verklig förändring ser jag faktiskt inte. Gymnasieskolan i drömmarnas värld kommer nog fortsatt att vara en dröm, men jag har nog 35 år kvar som lärare och skam den som ger sig!
Martin Harari Thuresson, yrkeslärare Krokslättsgymnasiet Mölndal.
