![](/contentassets/6af28a64f71f451095a5d54c58023f84/komvux-avkodning.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
En elev får hjälp med uttal och avkodning.
Komvux-eleverna Ekhlas och Habiba Ali får stöd av specialpedagogen Sabina Ahlbäck och specialläraren Ingrid Iversen.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Kalsonger.
Hur ska det ordet uttalas egentligen? Och var kan jag hitta information om hedersrelaterade frågor, och kan någon hjälpa mig med datorn? Varje dag mellan klockan 11 och 13 finns personal på plats i studieverkstans drop-in på SFI-enheten på Södervärn. Enhetens specialpedagoger, speciallärare, kurator och it-pedagog, som alla ingår i den pedagogiska stödorganisationen, PS, turas om med bemanningen. Under den mest intensiva perioden vid lunch ser de till att vara två för att räcka till.
En av dem som bemannar studieverkstan emellanåt är specialpedagogen Sabina Ahlbäck. Tidigare har hon arbetat många år i grundskolan men ingår sedan tre år tillbaka i PS-teamet på Södervärn. Skillnaden från grundskolan är markant. På SFI finns sammanlagt fem olika rektorer som alla har olika elev- och lärargrupper med olika behov att fokusera på, vilket leder till olika prioriteringsområden.
– Alla dessa har vi i PS att förhålla oss till. I grundskolan jobbar ju alla i samma organisation, här står man i stället utanför, säger hon. Här behöver jag vara mycket mer beskrivande i hur jag uppfattar något, lyssna och välja när jag ska presentera olika tankar.
Specialläraren Ingrid Iversen håller med och tillägger att det ställs högre krav på både tydlighet i kommunikationen och rutiner:
– Det krävs också mer tålamod. Det kan ta tid att få med alla på båten, vilket är en utmaning. Det är betydligt lättare i mindre sammanhang som i grundskolan.
Vi anställde fler specialpedagoger för att kunna bli mer främjande än åtgärdande.
Annat som Sabina Ahlbäck påpekar skiljer sig på vuxenutbildning jämfört med på grundskolan är att det inte finns samma dokumentationsbörda och heller inte något särskilt stöd att ta hänsyn till.
– Här har jag även specialpedagogkollegor, vilket jag inte hade på grundskolan, där var jag helt ensam och kunde ibland undra om jag var den enda som tänkte udda. Här har vi möjlighet att dela erfarenheter och växa både tillsammans och som individer.
En annan fördel är att ingen i PS-teamet är knuten till en och samma enhet för alltid, alla tillhör nämligen Malmös gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning och jobbar för hela komvux.
– Det innebär att vi kan flyttas dit där behov finns, så oavsett om det blir färre elever här på SFI så har jag min anställning kvar, säger Sabina Ahlbäck.
En elev får hjälp med uttal och avkodning.
Komvux i Malmö är en enorm organisation med flera skolbyggnader runt om i staden, dessutom har de samarbete med ett flertal externa utbildningsutövare. Alla externa utövare som staden anlitar måste också samarbeta med PS på samma sätt som de interna enheterna.
Komvux erbjuder studier på SFI, grundskole- och gymnasienivå samt ett antal olika yrkesutbildningar. Till utbildningarna kommer vuxna från både när och fjärran, och de är många. Bara på SFI-enheten finns denna termin cirka 4 500 elever registrerade i studier, och sett till samtliga utbildningar går det att räkna till över 20 000 elever årligen som befinner sig på komvux i kortare eller längre perioder.
Den pedagogiska stödorganisationen sjösattes sensommaren 2018 med ambitionen att skapa en större likvärdighet där alla elever skulle ha samma tillgång till stöd, ledning och stimulans – och så även på de upphandlade utbildningarna. Lotta Lovén, rektor på Komvux Malmö, berättar att man tidigare hade sju kuratorer i organisationen, jämfört med dagens tre, och att man arbetade väldigt mycket med åtgärdande insatser:
– Vi ville flytta proportionerna och skifta fokus till pedagogiken. Därför anställde vi flera specialpedagoger. Vi ville gå från det åtgärdande arbetet till det främjande och ha själva lär-situationen i fokus.
I PS-teamet på SFI-enheten på Södervärn ingår tre specialpedagoger, en speciallärare, tre bibliotekarier, en kurator och en it-pedagog, och liknande upplägg finns även i den övriga komvux-organisationen i staden. Rektor Lotta Lovén berättar att just it-pedagogernas roll förändrades 2022. Tidigare hade alla arbetat på väldigt olika sätt, men då stramades arbetsbeskrivningen upp, innehållet i rollen blev större och kravprofilen uppgraderades.
Hon berättar vidare att detta med att ha bibliotekarier i PS-teamen är unikt – i alla fall vad hon känner till, och att de utgör en viktig del i maskineriet.
– De har kompetenser som överlappar de övriga inblandade. De har per se ett främjande arbete. De hjälper inte bara till med litteratur utan undervisar även i hur man söker och värderar information och hur man förhåller sig till källor. Det är viktigt att ta vara på deras kompetens och samtidigt bredda gemene mans syn på vad bibliotekarierna kan bistå med.
Lotta Lovén, rektor på Komvux Malmö.
Med den pedagogiska stödorganisationen har komvux-verksamheten fått möjlighet att organiseras på bästa sätt för att uppfylla det som poängteras i läroplanen.
– Att främja elevers utveckling och lärande, säger Lotta Lovén och tillägger att PS-upplägget dock fick ett blandat mottagande när det först presenterades.
När ledningen berättade om bakgrunden, att man hädanefter skulle arbeta mer främjande, var det något som visserligen var lätt för alla att köpa, men när det verkliga arbetet drog i gång blev det svårare.
– Det fanns bland annat en oro för att få fler specialpedagoger och vad det skulle innebära. Men det hela har successivt blivit bättre, vi har gått från motvind till medvind. Man måste låta folk erfara att det här inte innebär att det tar tid utan att det ger tid.
Specialläraren Ingrid Iversen tycker att det fungerar bra. Hon tillbringar mycket av sin tid ute i klassrummen för att hjälpa lärare med olika övningar de kan testa, exempelvis när det gäller grundläggande skriv- och läsutveckling. Ingrid testar även eleverna både före och efter insatserna.
– Men alla försöker vi verka så mycket som möjligt på gruppnivå i stället för på individuell nivå.
Mestadels är hon på plats på SFI, men hon arbetar även gentemot E2C Second Chance, som är en utbildning för unga som inte avslutat grundskolan eller gymnasiet. Hon är även kopplad till Iris, en skola för romer.
– För mig som individ betyder det här att jag fortsätter att utvecklas i min roll och får nya spännande uppdrag. Det ställs höga krav och man måste vara flexibel när man går in och ut i olika verksamheter men det är också väldigt roligt, säger Ingrid Iversen.
Sabina Ahlbäck tillbringar inte sina dagar ute i klassrummen som Ingrid, i stället ägnar hon mycket tid åt det specialpedagogiska arbetet – bland annat genom att delta i arbetslagens pedagogiska diskussioner. Men även för Sabina krävs en stor dos flexibilitet.
– Ja det sker ständiga förändringar, grupper som upplöses och lärare som flyttar på sig. Det blir så eftersom vi har kontinuerligt intag och det kan komma nya elever varje vecka. Det är något man får lära sig att hantera. Det är spännande att arbeta med vuxna och lärande, och jag tycker att det är väldigt roligt att gå till jobbet.
Att arbeta tillsamman med andra professioner är också något hon uppskattar.
– Det leder till bättre kunskap om både utmaningar och framgångsfaktorer. Det är också roligt att få tänka utanför boxen. Även om det tar tid att genomföra saker får jag energi av att hitta lösningar med de andra här.
Ingrid och Sabina berättar att PS-teamet har återkommande träffar, även hela dagar, och att de även har tillgång till handledning av en psykolog fyra gånger per termin där de får stöttning i sina yrkesroller. Något de upplever som ”oerhört lyxigt”.
Är då PS-organisationen på komvux i Malmö färdig och komplett? Nej, det finns fortfarande utmaningar, påpekar Lotta Lovén.
– Bland annat behöver vi fundera på hur den digitala undervisningen kan utvecklas, säger hon. AI, och hur allt ställs på ända med det, är en annan sak att förhålla sig till. Det är en utmaning, men vi är väl rustade. Vi behöver även bli bättre på det tvärprofessionella och hur vi kan använda det för verksamhetens bästa.
Avslutningsvis ger Lotta Lovén några råd till dem som eventuellt vill göra en liknande satsning och införa en pedagogisk stödorganisation.
– Det gäller att först ha en klar och tydlig bild av hur och varför, och kommunicera det till medarbetare på bästa sätt. Sedan gäller det att hålla i och hålla ut.
Specialpedagoger, speciallärare, kurator och it-pedagog på SFI-enheterna ingår i den pedagogiska stödorganisationen PS och turas om med bemanningen.
Antal PS-medarbetare totalt på komvux i Malmö:
LÄS ÄVEN
Fackböcker Specialpedagogik i förskolan: Så får du ta blyga barn att våga delta i förskolans aktiviteter och få stöd i sin utveckling.
Fackböcker
Fackböcker Forskarna Gerth Hedov och Ann-Christin Sollerhed redaktörar en ny antologi om Downs syndrom och fysisk aktivitet.
Fackböcker Christian Hjortkjaer skriver om vad som skapar psykisk ohälsa hos unga i dag.
Fackböcker Ny bok om hur undervisningen kan organiseras i resursskolan.
Fackböcker Specialpedagogen och forskaren Annica Jäverbys nya bok ger många nya förslag på arbetssätt och verktyg att ta till för att nå fram till elever med oroande frånvaro.
Vuxenutbildning Lärcenter i Falköping är en spännande plats. Här arbetar man tvärdisciplinärt med specialpedagogik och ett studie- och yrkeslivsförberedande utbildningspaket, med fokus på entreprenörskap och studieteknik.
Vuxenutbildning 400 000 personer studerar på komvux varje år – fler än på gymnasiet. Ändå saknas lagkrav på elevhälsa och stödfunktionerna är inte lika utbyggda. Nu slår forskarna larm.
Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen är särskilt stöd och elevhälsa ett eftersatt område – men Komvux Malmö är ett ljus i mörkret som satsar på likvärdigheten via främjande specialpedagogik.
Krönika När eleven knäcker läskoden öppnar sig skolans och livets alla möjligheter. Niclas Fohlin, speciallärare i läs- språk och skrivutveckling, berättar om en milstolpe i karriären.
Fackböcker Ungas och lokalt engagerades röster om skolan – framfiltrerade via kvalitativa forskningsmetoder.
Fackböcker En metod för integration – integration av interkulturella perspektiv i skolverksamheten.
Krönika Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?
Krönika Sveriges Lärare har kommit ett steg närmare en ny förbundsordförande. Nu måste skolan våga ta ett steg bort från tyckonomin. Specialläraren Niclas Fohlin vill vara med och bygga upp en tillit till professionen och en skola i världsklass.
Inlärning Individuellt lärande kan lösa problem i vissa situationer, men skapa större problem i andra, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Specialpedagogik Redaktören hälsar välkommen till ett nytt nummer av Specialpedagogik, som redovisar en stor enkät där speciallärare och specialpedagoger berättar om sin arbetssituation – och om hur elevernas intressen alltid måste sättas främst.
Fackböcker Elevhälsan kan behöva denna djupa kunskapsöversikt om missbruksproblematik.
Fackböcker Ny, uppdaterad utgåva av ett referensverk om skolsocialt arbete.
Fackböcker Om barns motoriska utveckling i förskolans vardag och omsorgsmoment.
Fackböcker Autism och emapti – hur ligger det till, egentligen? Hur kan den tränas? Här är en ny bok med verktyg och strategier.
Inlärning För 20 år sedan fanns det tid för biologilärande i skogen. I dag tittar man på film. Mål- och resultatstyrningen är skolans största problem, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Evidensbaserad läsundervisning, progressionsmonitorering och kollaborativa möten tas upp i en bok för speciallärare och F–6-lärare.
Fackböcker Arbetar man i skolan måste man förhålla sig till AI. Här är tre böcker som ger en grundlig introduktion.
Specialpedagogik Höjdpunkterna på årets Specialpedagogikens dag, som arrangeras den 6 mars – kostnadsfritt och digitalt.
Specialpedagogik På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd.
Studiero Positivt beteendestöd bygger på evidensbaserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.
Studiero IBIS-modellen bygger på kartläggning och dokumentation som inte slukar resurser utan i stället frigör dem. Vi pratar med forskningsledaren Martin Karlberg.
Studiero Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.
Läsinlärning Specialläraren Niclas Fohlin besöker skolor som satsar på lästräning, och får en orolig känsla – håller vi på och ersätter läsfrämjande insatser med billiga läslistor?
Fortbildning Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig uppdaterade om forskningsläget.
Krönika När det tar stopp – ta reda på vad eleven kan. Där har du din utgångspunkt att jobba vidare från, skriver specialpedagogen Eva Augustsson.
Skolpolitik Redaktören inleder nya numret med att rapportera vart speciallärare och specialpedagoger tror förändringens vindar blåser i skolan.
Fackböcker Innebörden i de uppdaterade riktlinjerna för elevhälsan går inte längre att väja för, oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare.
Porträtt Niclas Fohlin har jobbat som lärare, speciallärare, specialpedagog. I dag är han pedagogisk utvecklingsledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även medskapare i undervisningen.
Studiero Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare.
Vi lärare debatt Skolministerns skolvision är en omöjlig ekvation, både i pengar och personal. Det skriver specialläraren Mikael Vestman, som försöker skaka av sig misstanken att Lotta Edholms utspel var populistiskt påverkat av en polariserad debatt.
Elevhälsa ”Domen möjliggör för socialtjänsten att ta i med hårdhandskarna snabbare”, säger professor Titti Mattsson.
Fackböcker Svensk skola är dokumenterat usel på övergångar. Därför är Anna Borgs och Linda Hallbergs nya bok ovärderlig.
Krönika Specialläraren Niclas Fohlin var själv inte den lättaste eleven. Här berättar han om vändningen för honom själv – och om sin djupa oro över auktoritära strömningar i skolan.
Fackböcker Specialdidaktik handlar om undervisning som tar hänsyn till alla elever. Emma Leifler har skrivit den kompletta guiden.
Npf En ny snabbmetod för att identifiera adhd fungerar riktigt bra, enligt en studie från Lunds universitet.
Fackböcker Ominlärning och nyinlärning är bärande begrepp inom Wittingmetoden, som sammanfattas i en ny bok.
Särskilt stöd Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i ett mål gällande en elev med autism som under nästan ett helt läsår nekats särskilt stöd.
Särskilt stöd För att garantin för tidiga stödinsatser ska fungera måste samrådsarbetet mellan lärare och specialpedagoger förbättras, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.
Fackböcker Idérikt om kommunikation med vårdnadshavare som har npf-diagnoser.
Krönika Polariseringen mellan elevhälsa och lärarkår är mest ett sociala medier-fenomen. Men för att den inte ska slå rot i verksamheten krävs starkare samarbete och öppnare samtal, skriver specialläraren Niclas Fohlin.
Fackböcker Allt om visuellt stöd – för alla tänkbara interaktiva situationer i skolan.
Fackböcker Kan en ny bok om positivt beteendestöd i förskolan göra mer skada än nytta? I teoridelen börjar det skava rejält.
Krönika
Mitt jobb För 20 år sedan visste Lena Fernlund knappt vad en specialpedagog var. Men efter många karriär-kringelikrokar blev det hennes slutmål. ”Jag har äntligen hittat rätt!”