Från anpassningar till färdighetsträning

Peter Karlsson är psykolog samt författare till flera böcker om positivt beteendestöd – ett resultat av att ha ägnat en betydande del av sitt arbete åt att utforska och implementera PBS, positivt beteendestöd, bland annat i skolan, med syftet att skapa trygghet, studiero och förutsättningar för inkludering.

– PBS är ingen specifik metod utan ett förhållningssätt, understryker Peter Karlsson. Målet är att främja utveckling, lärande och livskvalitet och att förebygga och minska olika typer av problemskapande beteenden. PBS kan användas både för att stötta enskilda elever med svårigheter och som ett främjande och förebyggande förhållningssätt på grupp- och organisationsnivå.

Eleven ska ges färdig­heter och möjligheter att uppnå livskvalitet.

Peter Karlsson berättar om PBS framväxt under 1980- och 90-talen som en reaktion på bristande etik och dålig insyn i många av de verksamheter som fanns för personer med funktionsnedsättningar. Många verksamheter använde sig då av begränsande, tvingande och bestraffande metoder.

– Det har medfört att en central del i PBS handlar om att minimera användandet av just tvång, onödiga begränsningar och bestraffning. Det handlar om individens rätt till ett värdigt och respektfullt bemötande oavsett i vilken livssituation hen befinner sig. 

PBS bygger på evidensbaserad metodik inom pedagogisk psykologi, på både teori- och metodnivå.

– Det är inte bara ett verktyg för att hantera beteendeproblem utan lika mycket ett verktyg för att skapa förutsättningar för utveckling av socialt adaptiva beteenden och för att främja elevers övergripande välbefinnande. När man arbetar med PBS är det individens livskvalitetsmål som ska styra, oavsett om vi jobbar med småbarn med autism, skolelever, eller vuxna med IF-diagnoser.

– PBS som förhållningssätt strävar efter att skapa en skolmiljö där elever inte bara lär sig att hantera sina beteendemässiga utmaningar utan också utvecklar färdigheter som främjar deras långsiktiga personliga och akademiska framgång.

Personcentreringen är central, grundad i respekt för individens unika behov.

– Vi vill se till att varje insats är anpassad efter individen, och att individen ska kunna kommunicera sina behov och önskemål och vara delaktig i processen. Detta är en grundläggande värdering inom PBS: att individen ska ges färdigheter och möjligheter att uppnå det vi betraktar som livskvalitet, vilket i sin tur leder till en mer meningsfull och givande inlärningsupplevelse. Därmed blir PBS mer än bara en samling tekniker, det blir en väg till att respektera och uppmuntra varje individs potential och rättigheter.

Samtidigt måste man i skolan vara vaksam kring anpassningar i verksamheten, poängterar Peter Karlsson:

– Anpassningar är en självklarhet när det gäller barn med svårigheter. Men om vi lägger för stort fokus på anpassningar, som tenderar att bli statiska, och för lite på färdighetsträning finns det risk för att vi hämmar och begränsar individens utveckling och lärande. Att ge elever med svårigheter möjlighet att utveckla och träna på sociala färdigheter är en central komponent i PBS. Hur ska man kunna hantera motgångar och förväntningar som finns i skolan, och kommunicera sina behov? Det är när vi ger eleverna förutsättningar att hantera sånt som kanske är jobbigt eller frustrerande på olika sätt som PBS börjar visa sin verkliga styrka.

LÄS ÄVEN

Relationsbygge pågår!

Kan en justerad skolpolitik äntligen hamna rätt

Mikael Vestman: ”Vi speciallärare är inte imponerade, Lotta Edholm”