Skolan ser ofta särskilt begåvade barn som problem

LÄS MER: Upptäck elever med dyslexi och särskild begåvning

Som specialpedagog såg Malin Ekesryd Nordström i flera fall hur särskilt begåvade elever slutade intressera sig för skolarbetet, och började fråga sig varför skolan hade så svårt att möta deras behov. En tankeprocess som nu resulterat i doktorsavhandlingen ”Särskild begåvning i en förskola och skola”, nyligen disputerad vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.

Det gäller att i det förebyggande arbetet planera för att det kommer att finnas barn som har kommit längre än andra, och som behöver utmaningar.

Avhandligen visar att det råder ytterst skiftande uppfattningar och idéer om hur denna elevgrupp ska undervisas – inte minst om det bör ske inom särskilda undervisningsgrupper eller inte – samt att förskolepersonal och rektorer hanterar särskild begåvning utifrån upplevda svårigheter och problem.

– I stället för att beskriva vilken ynnest det kan vara att ha hunnit långt i sin kunskapsinhämtning tidigt, eller att kunna läsa redan som tre- eller fyraåring, beskriver de barnens svårigheter att finna sig till rätta bland kompisar, säger Malin Ekesryd Nordström i en pressrelease.

– De här barnen kan ha svårigheter att få andra barn att förstå vad de menar om de använder ett för åldern avancerat språk. Barnen kan också blir frustrerade när andra inte förstår deras avancerade legobyggen och så vidare.

LÄS MER: Därför döljer elever sin särskilda begåvning

Avhandlingen visar också att förskolan med sina flexibla lärmiljöer och åldersgrupper ofta är en bra miljö för barn med särskild begåvning. Men det brister mer i övergången från förskola till grundskola, enligt Malin Ekesryd Nordströms intervjuade pedagoger och föräldrar. Där riskerar barnens lärande och utveckling att tappa fart, de kan bli understimulerade och tidigt börja vantrivas i skolan.

Fokuseringen på problem med särskild begåvning knyter Malin Ekesryd Nordström till dels bristande sakkunskap, dels pressad arbetssituation. Även barn som har hunnit långt i sin utveckling kan behöva anpassningar och särskilt stöd, och det måste lärare ges tid att reflektera över.

– Genom att i det förebyggande arbetet planera för att det kommer att finnas barn som har kommit längre än andra, och som behöver utmaningar, tror jag att särskilt begåvade kan bli mer accepterade och inte ses som ett ”problem”, säger Malin Ekesryd Nordström. Alla barn, oavsett var de befinner sig, har rätt till ledning och stimulans i utbildningen.

LÄS ÄVEN

Specialpedagogen: ”Lyft på motorhuven till särskilt begåvade elever”

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Att hantera elever med NPF och särskild begåvning