”Så löser vi mattekrisen”

LÄS MER Även matte behöver sociala dimensioner

Helen Svensson, som nu läser sitt andra år på specialpedagogutbildningen, har starka åsikter om dagens skola och hur den hanterar elever med inlärningssvårigheter. Hennes erfarenheter som både matematik- och musiklärare har format hennes syn på hur undervisningen borde utvecklas för att bättre stödja alla elever:

– En stor del av den moderna konstruktivistiska kunskapssynen handlar om att eleverna ska jobba självständigt och ansvara för sitt eget lärande, vilket jag är totalt emot. Jag står för klassisk förmedlingspedagogik där läraren aktivt förmedlar kunskaper och visar nya strategier.

Jag är totalt emot den konstruktivistiska synen.

Helen betonar vikten av att träna in grunderna och arbeta med långtidsminnet för att hjälpa ele­verna att övervinna sina svårigheter. En av de största utmaningarna Helen ser är att samtal och diskussioner i klassrummet inte alltid fungerar bra.

– Demokratisk anda är viktigt, men att alla elever ska få berätta om sina strategier fungerar inte alltid bra i de lägre klasserna. För många lösningsförslag och strategier kan bli förvirrande för eleverna.

Hon menar att exponering för felaktiga lösningar kan vara skadligt:

– Man förväxlar prestation med elevernas värde. Man hör ofta i debatten att motiveringen till att avskaffa betyget F handlar om att det ska få ele­verna att känna sig bra. Men betyget säger inget om deras förmågor utan bara att just exakt nu kan du inte just det här.

Helen Svensson förespråkar i stället mästartraditionen, där den som kan mer lär ut till den som kan mindre. Ett koncept inspirerat av Suzukimetoden, som hon kom i kontakt med under sin tid som musiklärare.

– Den är självklar när man börjar spela ett instrument, innan man lär sig noter. Då arbetar man med utantillinlärning där läraren visar och eleverna lyssnar och härmar. Vi skulle aldrig komma på att ge ett barn en trumpet och låta dem leka utan instruktion. Visa, förebild, härma. Det här vet inte barnet, så självklart bör den traditionen finnas i skolan.

Helen Svensson är också skeptisk till att alla elever ska sitta i samma klassrum.

– Inkluderingstanken är motiverad, men ibland är avskiljande stöd bättre. Varje elevs behov ska mötas på bästa möjliga sätt.

Marie Björk, lågstadielärare sedan 1986 och specialpedagog sedan 2002, brinner för att utveckla undervisningen och förebygga elevers svårigheter. Hon använder metoderna Learning Study och Lesson Study, som innebär att lärare tillsammans analyserar elevernas kunnande och utformar lektioner och undervisningsmoment som iterativt utvärderas och förfinas.

– Många elever har svårt att förstå relationerna mellan de olika positionerna i vårt decimalsystem. De har inte förstått att varje position är tio gånger större än den föregående. Jag jobbar just nu med årskurs 5 och försöker få dem att förstå division med 10, 100 och 1 000. Hur kan det vara så svårt att förstå att 12 delat med 10 är 1,2? Jo, därför att man inte alls förstått vad siffrorna betyder på de olika positionerna.

Genom att använda laborativt material och visuella modeller hjälper Marie eleverna att konkretisera och förstå dessa abstrakta begrepp.

– När eleverna får arbeta med uppgifter som kräver att de använder sina kunskaper om decimalsystemet i praktiken ser vi en markant förbättring i deras förståelse. Som när vi gjorde mätningar av olika sträckor och använde oss av olika baser för att förklara decimalsystemet. Eleverna fick rita streck på tavlan och diskutera hur de kunde omvandla och jämföra olika mått.

Lärare bör analysera nivån och utforma lektioner tillsammans.

Eller som när eleverna skulle lära sig att förstå cirkelns egenskaper och begreppen radie och diameter:

– Eleverna fick en kvadrat och skulle förklara hur de skulle skapa en cirkel i mitten. De fick diskutera vad som definierar en cirkel, och de fick använda trådar och kritor för att få en praktisk förståelse för radie och diameter. Det var fascinerande att se hur eleverna själva började inse vikten av mittpunkten och relationen till cirkelbågen!

– Genom att låta eleverna arbeta gemensamt med att lösa problem och utforska begrepp hjälper vi dem att utveckla en djupare förståelse för matematiken, förklarar Marie Björk.

Ulla Öberg har ägnat större delen av sitt liv åt att förbättra matematikundervisningen i Sverige. Med en bakgrund som både mellanstadielärare och lärarutbildare har hon sett de många utmaningar som elever och lärare står inför. Hennes erfarenheter och insikter har format en pedagogisk filosofi som kritiserar den traditionella undervisningsmetoden och förespråkar en mer utforskande och inkluderande lärmiljö.

– Allt beror på vem som lyssnar, säger hon och syftar på vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas behov.

Tyngst kritik riktar Ulla Öberg mot traditionella genomgångar i klassrummet. Hon har idecennier observerat hur många elever ”zonar ut” under sådana, så att läraren måste gå igenom samma material flera gånger för olika grupper av elever.

– Det är alltid en grupp som redan kan, de lyssnar inte. Några har förstått allt och några har inte fattat något alls.

Skolan bör fokusera på att utbilda tänkare och problemlösare.

Läraren bör fokusera på att få eleverna att upptäcka och förstå matematiska koncept genom praktiskt arbete och utforskande, anser Ulla Öberg.

– Eleverna ska göra och inte bara lyssna. De ska inte behöva vänta i klassrummet, då måste man ändra undervisningen. Skolan bör fokusera på att utbilda tänkare och problemlösare.

Ulla förespråkar en undervisningsmetod där eleverna ställer hypoteser och testar dessa genom praktiskt arbete.

– Det finns inget i världen som ett barn inte har hypoteser om. Ju yngre de är, desto mer tror de.

Ulla tipsar om att alltid starta med en berättelse för att få eleverna att tänka på samma sak, och att använda associationslekar. Matematik är ett språk som eleverna måste lära sig att använda.

– Om skolan hade haft hand om körkortsutbildningen hade de blivande bilförarna kunnat allt om motorn men inte lärt sig att köra bil, säger Ulla Öberg om misstaget att lära barn att räkna rätt men inte att förstå begrepp.

LÄS ÄVEN

Befria skolan från floskler – det är tillit den behöver

Mattelyft när lärarna flyttade ut teorin till verkstaden

Lärare om lektionsstruktur: ”Avgörande stöd för arbetsminnet”