Tre lärare om praktiska uppgifter som ställer till det
Therese Ludvigsson, Martin Laps och Jüliyet Bahar.
Panelen Vilka praktiska uppgifter tycker dina elever är svårast? Och hur mycket låter du elevernas egna intressen styra valet av aktiviteter? Vi bad tre lärare i praktisk-estetiska ämnen svara.
Therese Ludvigsson, Trollehöjdskolan i Mullsjö
Therese Ludvigsson, bildlärare på Trollehöjdskolan i Mullsjö, årskurs 7–9.
1. Vilken typ av praktiska uppgifter upplevs som svårast av eleverna i ditt ämne?
– Uppgifter där det ställs lite högre krav i hantverk och uthållighet. Om jag inte uppmuntrar dem individuellt så ger de upp i stället för att träna och lära sig av misstagen. Och så har de ofta svårt att våga testa och experimentera i öppna uppgifter, vilket vi måste träna våra elever på i större utsträckning.
2. Vilket teoriområde tycker du är allra viktigast i ditt ämne?
– Jag tycker att det är viktigt att väva in alla teoretiska delar löpande i undervisningen och inte arbeta renodlat ”teoretiskt”. Det innebär att prata om bilders innehåll och uttryck, varandras bilder och elevernas egna bilder under arbetets gång, men också att använda olika ämnesrelaterade begrepp kontinuerligt.
3. Hur mycket låter du elevernas egna intresse styra det praktiska arbetet i undervisningen?
– Jag är ganska flexibel. Uppmärksammar jag ett intresse i en viss grupp ändrar jag mitt arbete i vissa delar men behåller grunden som redan är planerad. Och så har jag en utvärderingsenkät där de får möjlighet att skriva önskemål. Öppna uppgifter ger även utrymme för egna önskemål.
Martin Laps, tre skolor i Simrishamn
Martin Laps, musiklärare på tre skolor i Simrishamns kommun, årskurs F–6.
1. Vilken typ av praktiska uppgifter upplevs som svårast av eleverna i ditt ämne?
– Ensemblespel. Samtidigt tycker de att det är roligast. Det är då de får möjlighet att visa hur väl förtrogna de är med de instrument, basgångar, rytmer och ackordspel som de har övat på. Här krävs uthållighet, tålamod och lyhördhet, vilket kan vara svårt. Men det berikar eleverna och skapar både glädje och stolthet.
2. Vilket teoriområde tycker du är allra viktigast i ditt ämne?
– Att kunna förstå hur musikaliska byggstenar som puls, rytm och tempo ska användas för att musicera i praktiken. Det är grunden i elevernas undervisning och skapar förståelse för hur musik är uppbyggd. Jag väver alltid in teori i praktiska moment och börjar bakvänt. Först får de praktisera och sedan förklarar jag teorin bakom.
3. Hur mycket låter du elevernas egna intresse styra det praktiska arbetet i undervisningen?
– Inom fyrkantiga ramar. Först musicerar eleverna tillsammans, utifrån min ledning. Sedan får de välja mellan olika stationer, exempelvis öva gitarrackord tillsammans med mig eller på en keyboard utifrån en mall. I körsång låter jag alltid eleverna ge förslag på låtar som de själva skulle vilja sjunga.
Jüliyet Bahar, Vendelsömalmsskolan i Haninge
Jüliyet Bahar, textillärare på Vendelsömalmsskolan i Haninge, årskurs 3–9.
1. Vilken typ av praktiska uppgifter upplevs som svårast av eleverna i ditt ämne?
– Mina elever tycker att stickning och virkning är svårast. Och främst stickning eftersom eleverna har svårt att använda stickorna. Tyvärr har många svårt med
finmotoriken.
2. Vilket teoriområde tycker du är allra viktigast i ditt ämne?
– Jag har inget speciellt teoriområde som jag tycker är mest betydelsefullt. Däremot tycker jag att det är viktigt att de lär sig att använda slöjdbegreppen och språket på ett korrekt sätt – och i rätt sammanhang.
3. Hur mycket låter du elevernas egna intresse styra det praktiska arbetet i undervisningen?
– Till viss del, skulle jag säga. Ett exempel kan vara om de ska sy en necessär eller en väska. Då får de själva bestämma vad de ska brodera för motiv på den. Och i årskurs nio får de komma med egna förslag på vilket arbete de vill göra.
LÄS ÄVEN
Tre slöjdlärare om elevernas allt sämre finmotorik
Hkk-lärarna: Om vi hade mer tid skulle vi …
