Tre slöjdlärare om elevernas allt sämre finmotorik
Slöjdlärarna Annika Österlindh, Anna Corneliusson och Andreas Krüger.
Panelen Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren? Hur kan lärare i de praktisk-estetiska ämnena i så fall arbeta för att vända den negativa trenden?
Annika Österlindh, slöjdlärare på högstadiet, Baldersskolan i Staffanstorp.
Annika Österlindh, Baldersskolan i Staffanstorp:
1. Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren?
– Finmotoriken var mycket bättre för 15 år sedan. Det är en märkbar skillnad på hur elever exempelvis klarar av att sätta fast mönsterdelar på tyg med knappnålar. Som tydligast blir det när de ska hålla i en virknål eller stickor och försöka jobba med båda händerna samtidigt. Det är för många en omöjlig uppgift.
2. Vad beror det på?
– Det beror på att de är uppfödda med en skärm framför näsan. De har inte lärt sig att man måste träna på att göra pilliga saker. Och fungerar det inte direkt så ger många upp. De som hade behövt pärla i yngre åldrar, för att träna på att inte ge upp, slapp att göra det för att de inte skulle störa dem som kunde pärla.
3. Hur gör du för att träna elevernas finmotorik?
– Jag blandar olika tekniker varje år. Med något års mellanrum får eleverna sedan repetera dessa tekniker samtidigt som jag fyller på med nya. Både fritt och bundet broderi blandas in i symaskinstekniker och garntekniker repeteras. Jag lär ut och visar tekniker på lika många sätt som jag har elever.
Anna Corneliusson, slöjdlärare på högstadiet, Jämjö kunskapscentrum i Karlskrona.
Anna Corneliusson, Jämjö kunskapscentrum i Karlskrona:
1. Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren?
– Jag arbetar på landsorten där eleverna kommer från byar i närområdet. I många familjer lever hantverkstraditioner kvar. Exempelvis fordonsmek och skapande av olika slag. Den största förändringen som jag kan se är att elevernas finmotoriska självförtroende har minskat. Jag hör ofta kommentarer som: ”Jag kan inte knyta en knut …”
2. Vad beror det på?
– Handens kompetens är till viss del ifrågasatt i ett alltmer digitalt samhälle och slöjdens ”nytta” är ibland otydlig för unga. Dessutom blir möjligheterna att träna de finmotoriska förmågorna utanför skolan sämre. Många har en bild av att de ska kunna saker från start och förstår inte riktigt att träning är vägen till ökad förmåga.
3. Hur gör du för att träna elevernas finmotorik?
– Genom att acceptera att den behöver tränas även på högstadiet. Visa om och om igen i stället för att göra arbetet åt eleverna. Jag ger tips och tricks och försöker verbalisera vad som krävs för att lyckas. Människans förmåga och vilja att använda sina händer är djupt rotad och det går att gräva fram den igen.
Andreas Krüger, slöjdlärare på mellanstadiet, Hubertusgården i Lund.
Andreas Krüger, Hubertusgården i Lund:
1. Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren?
– Ja, jag har jobbat som slöjdlärare i tio år och finmotoriken har försämrats sedan jag började.
2. Vad beror det på?
– Barnen använder sin grov- och finmotorik i mycket mindre utsträckning än tidigare. Jag tycker också att de är sämre på att följa instruktioner numera. Antagligen på grund av att de har mindre finmotorisk erfarenhet. Den finmotoriska erfarenheten kan fungera som knaggar att hänga upp instruktionerna på, så att de kan komma ihåg stegen.
3. Hur gör du för att träna elevernas finmotorik?
– All slöjd tränar finmotorik. Jag gör inget särskilt. Men de flesta uppgifter, där de behöver byta grepp och hålla i verktyg på nya och ovana sätt, utmanar det vanliga ”mobilgreppet med det stumma fingret”. Exempelvis när barnen skissar, ritar, mäter, markerar, kapar, böjer, spikar, byter borr och skruvar.
LÄS ÄVEN
Slöjdlärarens spik- och knutträning gav skolan nytt konstverk
Därför blir hon provocerad av kreativitetshetsen i slöjden
