Tipsen som tar slöjden ut i skogen
Pernilla Wåhlin Norén är arkitekt med slöjden som ingång i yrket. Nu är hon aktuell med boken ”Skogen & slöjden”. Foto: Pia Ulin och Pernilla Wåhlin Norén
Praktiska tips
Slöjdlektioner kan med fördel flytta ut i skogen. Det menar författaren, arkitekten och influeraren Pernilla Wåhlin Norén.
– Fråga kommunens markförvaltare efter skog som snart ska röjas. Dit kan ni ta eleverna.
Hon har just kommit ut med boken ”Skogen & Slöjden – 44 hantverksprojekt för ökad skogskunskap”. Där finns inspirerande tips för barn och vuxna, men också uppslag för slöjdlärare.
– Jag brukar ha kurser på arkitekturkollo, i påskas var jag ute med barnen och barkade av grenar från sälgen för att göra vandringsstavar. Man kan slöjda i skogen under alla årstider!
”Slöjden var ingången till mitt yrke”
Pernilla Wåhlin Norén är uppvuxen utanför Borlänge och återvände i vuxen ålder till södra Dalarna där hon ritat sitt eget hus.
– Arkitekturen är som sämst när den bara handlar om olika arkitekturstilar, jag vill att materialet och ljusinsläppen som ska vara i centrum.
Hon vurmar för materiallära, för hållbarhet, för närhet till naturen.
– Jag har alltid slöjdat, slöjden var ingången till mitt yrke. I min familj finns en hantverkstradition som går sekler tillbaka.
I Borlänge kommun, där hon är stadsarkitekt, tycker hon att alltför mycket handlar om ”mätbara värden”, det som räknas är det som kan mätas.
– Jag känner att skolan till viss del lider av samma problem. Det är mycket fokus på att läsa och skriva, men vi får inte glömma att vi lär oss med hela kroppen.
Hon hade själv periodvis jobbigt i skolan, fick pilla med lera under lektionerna för att kunna lyssna, hade så mycket energi som behövde kanaliseras.
– Jag tror att man skulle kunna använda mer av slöjden som pedagogisk metod i andra ämnen. I slöjden använder du fler sinnen, i slöjden finns en inbyggd skapandeprocess.
”Genomdigitaliserat samhälle”
Vad gäller själva pedagogiken i skolan tilltalas hon av Reggio Emilias filosofi, att miljön ska vara ”den tredje pedagogen”, vid sidan av läraren och av barnen som lär av varandra. Det tänket skulle i synnerhet kunna appliceras mer inom slöjdämnet.
– Jag tror att slöjdlärare skulle kunna ta sig ut i naturen oftare. Jag tänker att slöjden börjar i skogen!
Dina hantverksprojekt i boken delar du upp i trädslöjd, bladslöjd, mosslöjd, blomslöjd och grässlöjd. Vad borde dagens slöjdlärare testa?
– Man kan väva en mossmatta. Eller göra en lampskärm av liljekonvaljblad. Det finns mycket!
Pernilla Wåhlin Norén tänker att utflykter till skogen också innebär fördjupade kunskaper om naturen och allemansrätten. Man ska veta att liljekonvalj är fridlyst i fyra län och att man måste be markägare om tillstånd för att plocka mossa eller ta ner träd.
Men hon har ett konkret tips till alla slöjdlärare:
– Kolla med kommunens markförvaltarare om skog snart ska röjas under exempelvis kraftledningar eller intill ett vägbygge. Kanske har de redan röjt, och då har ni färskt material att arbeta med. Gör er egen slöjdkarta där ni bor!
Och den skola som inte har någon skog i närheten?
– De kan ta löv från närliggande träd. Och i boken har jag tips på hur man pressar blommor.
Ditt eget minne av slöjden i skolan?
– Min slöjdlärare Anna-Greta på Skräddarbacksskolan i Borlänge på 90-talet var helt fantastisk! I vårt genomdigitaliserade samhälle blir jag lite orolig för att sådana som hon får svårt att ta plats.
LÄS ÄVEN
Slöjdlärarens spik- och knutträning gav skolan nytt konstverk
Tre slöjdlärare om elevernas allt sämre finmotorik
