Tre praktisk-estetiska lärare om sin utbildning
Johnnie Lindgren, My Herstedt och Niklas Myrtenblad.
Lärarutbildning Vilka kunskaper har du haft störst nytta av och vilka frågor borde lärarutbildningen ha fokuserat mer på? Vi bad tre praktisk-estetiska lärare svara.
Johnnie Lindgren
Johnnie Lindgren, lärare i idrott och hälsa på Dallidenskolan i Kils kommun, årskurs F–6.
Hur väl förberedde lärarutbildningen dig för yrket?
– Jag hade en hel del i bagaget redan innan lärarutbildningen. Men jag hade också turen att ha kunniga och engagerade utbildare som älskade idrott, samt duktiga kurskamrater som delade med sig och diskuterade. De är fantastiska människor och att jag ger utbildningen ett gott betyg beror till stor del på dem.
Vilka ämnesspecifika moment i lärarutbildningen har du haft störst nytta av?
– Helt klart praktiken. Det är på fältet man lär sig mest. Min handledare lät mig prova och testa mycket, vilket krävs för att vara förberedd för verkligheten. Utöver det, alla praktiska pass med kurskamraterna. Det finns en stor vinning i att både få läsa om, se på samt göra det man lär sig om.
Vilken ämnesspecifik fråga önskar du att lärarutbildningen skulle ha fokuserat mer på?
– NPF men även mer om arbetsmiljö. Jag tror många hade stannat längre i yrket om man vågat stå på sig om klasstorlekar, oacceptabel ljudnivå, ohälsosam schemaläggning med mera. Hade även gärna sett fler case med fokus på problemlösning, pedagogik och ledarskap som förberedelse för verkligheten.
Niklas Myrtenblad
Niklas Myrtenblad, lärare i trä- och metallslöjd på Höglundaskolan i Haninge kommun, i årskurs 3–6.
Hur väl förberedde lärarutbildningen dig för yrket?
– Min ämneslärarutbildning var ett lärarlyft på Linköpings universitet, vilket gjorde mig väl förberedd inför yrket. Att jag fick ytterligare kunskaper inom slöjd, snickeri och bygg har dessutom hjälpt mig som trä- och metallslöjdslärare. Kanhända hade fler workshopar kring olika material varit bra.
Vilka ämnesspecifika moment i lärarutbildningen har du haft störst nytta av?
– Jag har haft mest nytta av de praktiska momenten. Det var bra att få testa sådant som jag tidigare inte hade gjort och att få förkovra mig i det jag redan kände till. Jag uppskattade också den historiska aspekten av slöjd som skolämne, hur det var tidigare och hur det ser ut i dag.
Vilken ämnesspecifik fråga önskar du att lärarutbildningen skulle ha fokuserat mer på?
– Något som jag tycker vi fick för lite av under utbildningen var momentet betygsättning. Jag hade velat fördjupa mig mer inom detta. Framför allt hur man kan arbeta med den formativa bedömningen på ett kontinuerligt sätt under terminerna för de årskurser som man ska betygsätta.
My Herstedt
My Herstedt, lärare i textilslöjd på Ringsjöskolan i Höör, i årskurs 7–9.
Hur väl förberedde lärarutbildningen dig för yrket?
– Lärarutbildningen förberedde mig bra för att hålla i undervisningen på ett teoretiskt och delvis praktiskt sätt. Men det var för lite om vad som händer runt omkring undervisningstiden såsom djupare kännedom om NPF, psykisk ohälsa och andra delar av yrket som är minst lika viktiga.
Vilka ämnesspecifika moment i lärarutbildningen har du haft störst nytta av?
– Kurserna i hantverket, praktiskt slöjdande! De kunskaperna är grundläggande för slöjdlärare. Jag behöver vara säker på teknikerna när jag undervisar. Nu har jag och mina elever stor hjälp av läromedlet Slöjdlexikon för inlärning, repetition och för att jag inte ska behöva klona mig.
Vilken ämnesspecifik fråga önskar du att lärarutbildningen skulle ha fokuserat mer på?
– Läromedel! Jag önskar att det vore lika självklart med läromedel i slöjden som det är i till exempel matematik och att vi hade lärt oss hur det används. Speciellt nu när det är lagstadgat. Att använda läromedel i praktiska ämnen skiljer sig från teoretiska ämnen och många är oförberedda på det.
LÄS ÄVEN
Tre lärare om verktygen de inte klarar sig utan
Tre lärare om hur de ger spillmaterial nytt liv
Tre lärare om praktiska uppgifter som ställer till det
Tre lärare om när en elev riskerar att få F
