Söderberg: Faktorerna som försvårar betygsättning i slöjd

Det är höst, och den där peppiga känslan av att vara igång med en ny termin, nya elever och nya möjligheter har börjat falna. Stressen över att terminens arbeten ska bli klara börjar smyga sig på. En termin med cirka 20 lektions­tillfällen kan i praktiken bli många färre. Studie­dagar, friluftsdagar och temaveckor kan dugga tätt, och plötsligt blir det ont om tid för eleverna att öva på kursinnehållet. Jag undrar, lite svettig, om vi verkligen kommer att hinna ta oss i mål den här terminen, för i mål ska vi och vid snöret väntar i vanlig ordning terminens betyg.

Vad händer om kollegan har en helt annan tolkning än du?

Betyg och bedömning är tätt kopplade till planeringen, men slöjdens kursplan känns ofta otydlig, nästan som en lucktext utan facit, något som även gör betygsättningen svår. Att vi nästan alltid är två lärare i samma klass och ska sambedöma är lyxigt, det är ett stöd att luta sig mot, men vad händer om kollegan har en helt annan tolkning än du? Det som kan vara en förmån kan lika gärna bli en dragkamp utan avslut. Exempelvis ska elevens bästa prestationer räknas vid slutbetyg men om samma elev inte uppvisat godkänd nivå för en av lärarna under högstadiets tre år, är det möjligt att eleven ändå når godkänd nivå då slöjd är ett ämne som består av undervisning inom materialen metall, textil och trä?

Hantverkskunskap möjliggör personlig utveckling

I den nationella utvärderingen 2013 (NU-13) framkom att få slöjdlärare uppfattade slöjd som ett konkret hantverksämne. I stället sågs slöjd som ett ämne för personlig utveckling, kreativitet och skapande, men det gäller väl för all utbildning?

I min värld är hantverkskunskaperna i slöjdämnet det som ger möjlighet till utveckling hos den enskilde eleven, och det som måste stå i fokus i undervisningen. Många lärare uttryckte även att det var svårt att sätta betyg när det abstrakta och personlighetsknutna var i fokus. De hade även svårt att konkretisera kursinnehållet för eleverna.

En alltför abstrakt bild av slöjdämnet gör det svårt för eleverna att förstå vad de ska öva på och vad de bedöms på och bedömningen riskerar att kopplas till personlighet snarare än prestation. Jag vet inte i vilken utsträckning dessa tankar lever kvar eller om nya skrivelser i senare kursplaner resulterat i förändring men jag tänker att det är viktigt att vara så konkret som möjligt inför eleverna.

Vi behöver koncentrera oss på konkreta saker

För att eleverna ska kunna utvecklas och bedömas korrekt i slöjden behöver vi fokusera på konkreta saker i samtalen med eleverna, något jag är säker på inte bara gäller slöjdämnet. Tydlighet hjälper dem att förstå vad de ska fokusera på under lektionerna och att de faktiskt kan öva och bli bättre. Det underlättar också samarbetet med kollegan om vi pratar i konkreta termer gällande undervisning och bedömning.

När eleverna förstår vad de förväntas lära sig blir det lättare för dem att öva tills de automatiserat händernas rörelser, avlastat arbetsminnet och kan börja reflektera över sin egen arbetsprocess.

Eva Söderberg är slöjdlärare på högstadiet på Glöstorpsskolan i Göteborg.

LÄS ÄVEN

Söderberg: Nu går det inte att sänka kunskapskraven mer

Söderberg: Skriva för hand är ingen garanti för att bli bra på slöjd

Söderberg: Att pumpa ut en dator till varje elev är ingen bra idé

Söderberg: Insikten fick mig att lägga om min slöjdundervisning