Larsson: Bra när eleverna sätter ord på sina smakupplevelser

Solen skiner in i hemkunskaps­­salen och det doftar blommande persikoträd och smörfräst lök. Dörren är öppen till innergården och fönstren på andra sidan av salen är öppna mot det varma taket. Eleverna håller på att duka fram sina måltider. Det hörs många lätta steg och skvättar av skratt. Någon håller på att vika ihop handtorkspapper till finare servetter. En annan placerar kryddor på soppan, dekorerar den med ett par blad av färsk oregano. Frallor med solrosfrön lyfts fram på tallriken, tillsammans med små klickar av smör.

Inte enkelt att förklara smak

Nu är det dags att äta. Jag sätter mig bredvid matborden och ställer frågor kring smak och konsistens.
”Hur blev det?”
”Helt ok, smakar gott”, svarar eleven glatt.
”Hur skulle du beskriva smaken?” frågar jag vidare.
”Hmm … lite stark, men inte för mycket.”
”Är det starkt för att ni använt peppar?”
”Nej, det tror jag inte, lite åt ketchuphållet. Den är bara stark.”
”Aha. Är den sur för att ni använde vitvinsvinäger?”
”Ja, just det! Den är surstark.”

Hur beskriver man skillnaden i doft mellan en kall broccolisoppa jämfört med en varm?

Det är inte enkelt att förklara smak, inte heller doft eller konsistens. Jag håller på att ta fram listor med beskrivande ord, sådana som kan lätt kombineras med olika metoder i köksarbetet – verb i köket. Vi har helt enkelt börjat att arbeta med Lgr22, den nya läroplanen för grundskolan.

Doft. Hur beskriver man skillnaden i doft mellan en kall broccolisoppa jämfört med en varm? 

Betydelsefullt för lärandet

Skolverket har lagt till en ny del i det centrala innehållet för hem- och konsumentkunskap: Samtal om upplevelser av smak, doft, konsistens och textur i samband med matlagning. Man vill lyfta upp kunskapen om vardagskemi i köket tillsammans med förståelsen om hur vi upplever matlagningen och bakningen med våra sinnen. De sensoriska kunskaperna är väldigt betydelsefulla för lärandet och speciella för ämnet: Hem- och konsumentkunskap är det enda ämnet i skolan som tar upp alla sinnen i ett processarbete. Vi lär eleverna kemin bakom goda såser och smakrika grytor – nu är det dags att sätta ord på de egenskaper vi får fram. Det blir också ett komplement till processarbetet, exempelvis konsistens: Är såsen skummig? Fluffig? Varför blev den vattnig? Och på vilka sätt kan vi i så fall öka fylligheten i den?

Vid matbordet är det inte lika stor prestation att föra samtal som i det vanliga klassrummet.

Att öva beskrivande ord är en bra ämnes­överskridande arbetsuppgift som gynnar även de språkligt svagare eleverna. I det svenska språket ska eleverna lära sig att föra olika former av samtal, delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, ställa frågor och föra resonemang. Hur förklarar man känslan i degens konsistens, hur ser ett gyllen­brunt bröd ut på ytan, hur låter fräsande lök? Varierat språkbruk ger eleverna bättre möjligheter i andra studier, och samtal om upplevelser förbereder dem inför andra typer av diskussioner. Vid matbordet är det inte heller lika stor prestation att föra samtal som i det vanliga klassrummet. 

Vi fortsätter att leta ord. Det är en process på samma sätt som allt arbete i ämnet hem- och konsumentkunskap – och i livet i stort. 

LÄS ÄVEN

Larsson: Nu är det till och med kul att diska tillsammans

Larsson: Både degen och eleverna växer när vi saktar ner

De tar strid för skolans minsta ämne

Larsson: En dag som stärkte oss hkk-lärare