Idrottsläraren om övningen som gör alla elever aktiva
Krönika Genom att låta både aktiva och mindre aktiva elever samarbeta skapar vi en gemenskap där alla känner sig delaktiga, skriver idrottsläraren Ara Sarkisian och ger ett konkret exempel.
I vår strävan att skapa en inkluderande och stimulerande lärmiljö inom ämnet idrott och hälsa står vi ofta inför en utmaning som vi inte kan blunda för: många elever känner en rädsla för att bli träffade av bollar. Denna rädsla kan leda till att de drar sig undan från aktiviteter, vilket begränsar deras delaktighet och engagemang. Men vad skulle hända om vi vågade tänka utanför boxen och hitta nya sätt att involvera alla elever?
En intressant strategi, som jag har testat med lyckat resultat, är att använda skumtärningar med bokstäver som en väg att involvera alla elever i leken. Föreställ er en klass som spelar en bollek där vissa elever har en specifik roll att rulla tärningen. Under lekens gång, när tärningen rullas, bildar eleverna ord utifrån de bokstäver som dyker upp. De ord som skapas kan användas strategiskt för att gynna laget. Om laget bildar ett korrekt ord kan de till exempel få en extra ärtpåse, vilket ökar deras totala antal samlade ärtpåsar. Dessutom, när rätt lag försöker skydda sina koner, kan ett ord som gruppen har bildat hjälpa till att återställa en kon som har fallit. Genom att ställa upp ett korrekt bildat ord kan de ”tjäna tillbaka” en kon som de har förlorat. När eleverna har bildat ett ord sätter egentligen bara fantasin gränser för vad belöningen kan vara. Det kan vara allt från en extra ärtpåse till andra kreativa incitament som gynnar lagets framgång. Denna dynamik ger alla elever en chans att delta och bidra, oavsett deras nivå av fysisk aktivitet. Och varför stanna vid språket? Vi kan även integrera matematik i idrottslektionerna. Tänk er att eleverna rullar tärningar med siffror och formulerar matematiska uppgifter som deras kamrater ska lösa.
Skapar en gemenskap där alla blir delaktiga
Det handlar inte bara om att sysselsätta de som är mindre aktiva, det handlar om att bygga broar mellan eleverna. Genom att låta både aktiva och mindre aktiva elever samarbeta skapar vi en gemenskap där alla känner sig delaktiga. Självförtroendet hos de som är mindre aktiva kan blomstra när de inser att deras bidrag är värdefulla och att de har en viktig roll i laget. Specifikt kan vi även rikta oss mot årskurs tre, där nationella proven ska genomföras. Genom att integrera de ämnen som hör till dessa prov i våra idrottslektioner kan vi förbättra elevernas förutsättningar att lyckas på nationella proven. När eleverna får möjlighet att arbeta med språk och matematik i en aktiv och lekfull miljö, kan deras förståelse och prestationer öka markant.
Denna lekfulla och stimulerande metod ger eleverna möjlighet att arbeta med flera ämnen samtidigt. Forskning visar tydligt på sambandet mellan rörelse och inlärning; fysisk aktivitet ökar blodflödet till hjärnan, vilket i sin tur förbättrar kognitiva funktioner som minne och koncentration. När vi rör på oss frigörs neurotransmittorer som dopamin och serotonin, vilket bidrar till att skapa en positiv och fokuserad lärmiljö. Därmed går rörelse och inlärning hand i hand, och vi kan använda detta samband för att berika våra lektioner.
Som idrottslärare har vi en unik möjlighet att forma en lärmiljö där alla elever kan blomstra. Genom att tänka kreativt och kombinera ämnen kan vi skapa en dynamisk och inkluderande lektion som inte bara handlar om rörelse, utan också om lärande och gemenskap. Låt oss sträva efter att göra våra lektioner både roliga och lärorika, och därmed bidra till en helhetssyn på lärande som verkligen engagerar alla elever.
Ara Sarkisian, idrottslärare på Uppsävjaskolan i Uppsala
LÄS ÄVEN
Professorns tips: Betrakta rörelseförmåga som kunskap
Skytte: Svårt att hitta en vettig balans som idrottslärare
Så får idrottsundervisningen ny fart med cirkus
