DiMaria: Tack för allt Riedel, nu fortsätter vi förtrolla barnen med din musik

När jag igår berättade för mina elever att Georg Riedel gått bort tittade mellanstadieeleverna på mig som om jag pratade ett okänt språk. Ett förtydligande var på sin plats och jag började lista hans skatt av melodier genom att nynna på några av dem. Flera elever stämde in i sångerna och de lyssnade uppmärksamt efter vilken ny sång det var jag just börjat nynna på. De ropade högt vilken berättelse sången kom från. De mindes berättelserna och texterna. De kände igen melodierna. En elev räckte upp handen och sa försiktigt, ”han måste varit väldigt gammal för min mamma sjöng ju Idas sommarvisa när hon var liten”. Utan att själv förstå det satte eleven fingret på det storslagna med Riedels kompositioner. För precis som Idas sommarvisa länkar samman eleverna som framför sången just där och då på skolavslutningen förenar den även vitt skilda generationer runt om i vårt land.

Georg Riedels melodier har en förmåga att levandegöra sångtexter som få andra. Vi känner sommargräset under fötterna när vi hör Idas sommarvisa, vi ser den fattiga bonddrängen slita på åkern bara vi hör de första tonerna från dragspelet och vem blev inte rädd för havet som liten efter att ha lyssnat på Kalle Teodor?

”Riedels musik förenar oss”

Georg Riedel uttryckte själv att lycka var att höra ett okänt barn sjunga någon av hans låtar. Och många är de barn som nynnar, sjunger, visslar eller trallar på hans melodier. Jag glömmer aldrig den gången jag var med årskurs ett på en allsångskonsert. En pojke blev som förtrollad av låten Världens bästa Karlsson. Så pass förtrollad att han räckte upp handen och bad ensemblen att de skulle spela låten igen så fort de var färdiga med numret. För egen del blir jag varje år lika rörd när stora som små stämmer in och sjunger Idas sommarvisa tillsammans på skolavslutningen. Riedels musik förenar oss.

Just nu knåpar landets musiklärare febrilt ihop presentationer, sånghäften och annat material som ska användas för att uppmärksamma Riedel och hans fenomenala låtskatt. På vår skola kommer eleverna bland annat få fylla en vägg med sin favoritsång av Riedel. Vad gör ni på er skola för att uppmärksamma Georg Riedels bidrag till barnsångsskatten?

Ärofyllt och viktigt uppdrag

När Georg Riedel själv fick frågan om vad han hoppades han skulle bli ihågkommen för sa han att han hoppades att hans sånger skulle överleva honom, i alla fall ett tag.
Och precis som det är en demokratisk rättighet att barn får lära känna sin sångröst är det en demokratisk rättighet att alla barn i Sverige får ta del av vår gedigna barnsångsskatt där många av Riedels kompositioner har en obestridlig plats. Nu är det vårt ärofyllda och viktiga uppdrag att se till att dina sånger fortsätter leva vidare och fortsätter förtrolla barn. Tack för de många sånger som förgyllde min barndom och för den fenomenala inspelningen med Jan Johansson jag som vuxen lyssnat till fler timmar än jag kan räkna. Tack för de fantastiska stunderna jag fått med mina elever på grund av dina låtar. Tack för din musik som både förtrollar, inspirerar och förenar oss.

Carolina DiMaria är musiklärare, årskurs 1–9, och förstelärare i estetiska lärprocesser på Margarethaskolan i Knivsta

LÄS ÄVEN

DiMaria: Musiken kan inte vara kul för alla hela tiden

DiMaria: Därför är relationsbyggandet en utmaning för oss ämneslärare

DiMaria: Kreativiteten väcks inte om vi bara nöter

DiMaria: Ett svek att vissa elever aldrig får spela på musiken