DiMaria: DN:s ledare får det att vända sig i magen på mig

För några år sedan gav hon sig på kulturella sommarjobb, men i sin senaste ledare i Dagens Nyheter riktar Susanne Nyström istället in sig på skolans timplaner. Att som hon föreslår minska de praktisk-estetiska ämnena i grundskolan är ett hot mot ett framtida demokratiskt samhälle och att publicera ledaren på självaste FN-dagen gör att det vänder sig i magen på mig.

Skolan är något som alla har en åsikt om och den engagerar de flesta. Tyvärr är det ofta så att de som har de starkaste åsikterna är de utan någon pedagogisk utbildning. Jag vill därför ta ett ögonblick och informera Nyström om några saker.

Måste få möta en mångfald av ämnen

Hyvling eller målning som Nyström ger som exempel på estetiska inslag i skolan är förvisso viktiga verktyg i några av de ämnen hon önskar förminska men det är istället vad eleverna får vara med och tillföra till ett objekt eller i ett skapande som är kärnan i våra ämnen. Verktygen är ett medel för att ta sig dit, men de är oftast inte själva målet. Utöver att bearbeta intryck och att uttrycka sig har eleven antagligen gjort en noggrann planering om vad denne ska göra innan hen börjar hyvla. Eleven har tolkat en uppgift, utgått från tidigare erfarenheter av området, mätt, skissat, planerat, tänkt själv och förhoppningsvis kritiskt granskat sin skiss för att se om arbetet faktiskt är genomförbart. Sen kommer den viktiga delen där eleven undersöker och experimenterar, enskilt och kanske tillsammans med andra. I vilket yrke eller ämne är det inte viktiga förmågor att ha med sig? 


I läroplanens inledande kapitel står att det är skolans uppgift att se till att varje enskild elev ska få finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet. Tycker Nyström att även den delen bör förminskas så ovanstående rader raderas? För att finna sin unika egenart behöver elever nämligen få möta en mångfald av ämnen. Vidare är skolans roll att utbilda människor att leva i ett hållbart och demokratiskt samhälle, att minimera de estetiska ämnena går direkt emot det. De praktisk-estetiska ämnena är viktiga grundpelare i ett demokratiskt samhälle och erbjuder så en plats för alla.

Tunt, vinklat och inkorrekt

Med demokrati följer yttrandefrihet och med den ett ansvar att vara påläst om det man uttalar sig om. Det är tydligt att Nyström saknar forskningsbelägg, kunskap och erfarenhet av området. Kära Susanne Nyström, läs gärna Austring och Sørensens forskning, exempelvis boken ”Aesthetics and learning” där estetiska lärprocesser benämns ha en oöverträffad lärkapacitet. Läs om hur fantasin gynnas enormt av estetiska lärprocesser. För ett mer bekant namn, läs Albert Einstein som menade att fantasin är viktigare än kunskap. Läs sedan Elliot Eisners bok ”The arts and creation of mind” som hävdar att en befolkning med en nedsatt förmåga att fantisera är en fattig population där förändringar kommer lysa med sin frånvaro. Med tanke på hur världen ser ut just nu tänker jag att våra barn behöver få möta praktisk-estetiska ämnen mer än någonsin för att de ska ha kraften och möjligheten att förändra världen och för att upprätthålla framtida demokratiska värden.

Du skriver att ingen vågar ta bladet från munnen och säga vad som ska bort. Jag vågar! Jag önskar att de ledare som publiceras i en nationell dagstidning som inte består av annat än tunna, vinklade och inkorrekta antaganden ska bort.

Carolina DiMaria är musiklärare, årskurs 1–9, och förstelärare i estetiska lärprocesser på Margarethaskolan i Knivsta.

Referenslista om du vill lära dig mer:

LÄS ÄVEN

DiMaria: Susanne Nyström vet inte vad som krävs för att lära sig spela trumpet

DiMaria: Ett svek att vissa elever aldrig får spela på musiken

DiMaria: Kreativiteten väcks inte om vi bara nöter

DiMaria: Det krävs för att planeringen ska bli bra