DiMaria: De små sakerna som betyder så mycket

Carolina DiMaria är musiklärare på Gluntens Montessori­skola i Uppsala och adjungerad adjunkt på Uppsala universitet.

Tydliggörande pedagogik och hur man skapar trygghet i klassrummet diskuteras ofta och gärna. Att träffa elever en gång i veckan, i helgrupp med en ofta snäv tidsram gör att ämneslärare i praktisk-estetiska ämnen behöver hitta egna sätt för detta då vi inte har lyxen att skapa rutiner som återkommer dagligen.

Bildstöd, genomgång av lektionens innehåll, fasta placeringar, tydliga och återkommande rutiner vid de olika momenten och en återkommande start- och avslutningssång är några trygghetshöjande och förtydligande inslag jag använder mig av i min undervisning. När jag i våras berättade för eleverna att jag skulle sluta på skolan blev det tydligt att även saker jag själv inte reflekterat över som trygghetsskapande varit just det för eleverna.

Trots att jag kunde erbjuda den nya lärarens namn och annan information var det andra frågor som var essentiella för eleverna. Betydde mitt uppbrott från skolan att den mystiska påsen vi flera gånger hittat i salen med ledtrådar och uppgifter kring dagens musiklektion skulle upphöra att komma?

Skulle tomtenissen som hela december månad lämnat brev till klasserna i musiksalens julstrumpa fortsätta komma nu när strumpan flyttade med mig? Hur skulle det bli med vår avslutningssång som jag hittat på, den nya musik­läraren kunde ju inte den sången? 

Skulle vår laminerade sångmätare Olof som bott i musiksalen och ständigt gett oss återkoppling kring vårt musicerande bo kvar eller flytta med mig? Eleven som älskat övningen där vi rört oss till musikens olika tempo utbrast bekymrat: ”tänk om den nya läraren inte kan leken snabbt och långsamt?”

Frågorna gjorde att jag förstod hur viktiga dessa inslag varit för många av eleverna. Hur de skapat trygghet, rutin, återkoppling och gemenskap. Frågestunden fick ta sin tid och jag kom att tänka på Ralph Waldo Emersons visdomsord om vikten av att alltid respektera eleven, i detta fall respektera elevens oro över dessa sakers varande eller försvinnande.

Man lär mycket av sina elever. Genom elevernas frågor fick jag en ökad förståelse för hur viktiga de små sakerna i vår undervisning är. De sakerna som man vet funkar men inte alltid tänkt på varför. Ju fler år i yrket, desto fler sådana saker samlar man på sig.

För mig gav detta en värdefull insikt kring dessa sakers flerbottnade syften såväl som tillämpningar. Jag kommer aldrig igen att se på Olof som endast musiksalens sångmätare, nu har jag förstått att han är en viktig del av klassen när de befinner sig därinne. Han ger värdefulla ledtrådar och återkoppling. Han är återkommande och en vägvisare inför vad som komma skall.

I läsande stund har eleverna redan fått nya sådana saker av sin nya lärare och jag blir så nyfiken på vilka dessa moment är. För precis som vi lär av våra elever finns så mycket att lära av varandra och vi kan alltid bli bättre på att dela med oss av våra klassrumslösningar. Vad funkar i ditt klassrum och hur delar du med dig av det?

Han får håglösa elever att bli stolta låtskrivare

De vägrar låta corona stoppa musikalen

Forskare: Sång kan sprida mer covid-19 än tal