Kritik när musik och bild bara växer på lågstadiet

Med ett konstant flöde av bilder på nyhetssajter och i sociala medier ökar vikten av att kunna bedöma bilders trovärdighet och kvalitet, konstaterar Bildlärarnas riksförenings ordförande Janet Ericsson.

– Vi hade önskat att de tio timmarna hade hamnat på högstadiet. Där har barnen ett ännu större behov av att träna sig i att läsa bilder. De använder ju sina mobiler hela tiden, säger hon.

Men om inte bildlärarna tagit strid tidigare under processen hade bildundervisningen på högstadiet varit ännu mer decimerad när den ändrade timplanen nu trätt i kraft.

– När Skolverket lämnade sitt första förslag var tanken att ta bort fem timmar på högstadiet. Men det satte vi stopp för, säger Janet Ericsson, som är bild- och engelsklärare på Tunaskolan i Lund.

Har inte tänkt igenom konsekvenserna

Vid den tidpunkten, i början av 2021, fanns ännu inte Bildlärarnas riksförening. Den bildades i mars 2021 som ett resultat av upproret bland bildlärarna. Högst på dagordningen hamnade frågan om fler bildtimmar, inte minst som en konsekvens av att elevens val togs bort.

Att det senare, i Skolverkets slutliga förslag, blev tio extra timmar bild per läsår är Janet Ericsson nöjd med. Men att tiden tillfaller lågstadiet är bekymmersamt, anser hon.

– Man har inte tänkt över vilka konsekvenserna blir när man lägger timmarna på lågstadiet. Inte sällan är det en klasslärare utan bildutbildning eller lärare i fritidshem med utökad behörighet som tar hand om bild. Vi ser en risk att timmarna används för temaarbeten och på det sättet förstärker andra ämnen som till exempel svenska eller SO, säger Janet Ericsson.

Musikläraren: Ingen skillnad

Musiklärarna har också fått tio extra timmar på lågstadiet i den nya timplanen.

”En sak är säker och det är att Musiklärarnas riksförening inte är nöjd med att de extra timmarna fördelades endast till lågstadiet”, skriver föreningens ordförande Lotta Liljered i ett mejl.

Carina Christiansen, förstelärare i musik på Solskiftesskolan i Österåker norr om Stockholm, anser att ökningen av antalet timmar i musik inte gör någon skillnad i praktiken.

– Tio timmar mer per läsår är en sanning med modifikation. Att timmarna i elevens val portionerats ut på olika ämnen har lett till att miniminivån i timplanen har höjts. Det gör i sin tur att möjligheten att lägga en lokal timplan har minskat, säger hon.

Hamnar hela tiden i skuggan

För hennes egen del har det bland annat lett till att hon från och med i höst måste gå ner från 60 minuter långa lektioner till 45 minuter.

– Jag kommer att ha en lektion var med 25 olika elevgrupper. Tack och lov är alla på samma skola, säger Carina Christiansen.

Hon är less på att musik och andra praktisk-estetiska ämnen hamnar i skuggan av teoretiska ämnen när Skolverket slår fast timplanerna, trots att de spelar en viktig roll i samspelet mellan olika ämnen.

– När du slår an en ton på ett musikinstrument ska du tänka på hur den ska låta, var på instrument du ska ta den, i vilken takt du ska spela den, i vilket tempo och hur rytmen ska låta. Allt det här gör du simultant och det påverkar förmågan att använda hjärnan även i andra ämnen, inte minst matematik, säger hon.