Efterlysning: Retoriska kunskaper för lärare
Lärarutbildningarna borde innehålla retorik, menar debattören.
Vi lärare debatt Retoriken saknas nästan helt på lärarutbildningarna. Detta trots att det knappast finns någonting som verksamma lärare gör lika frekvent som att kommunicera och berätta, skriver William Malmsten, gymnasielärare.
När ska vi få lära oss det här?
Det är svensk lärarutbildning summerad i en fråga. Mot de fem långa årens slut insåg de flesta av oss att svaret alltför ofta var: aldrig.
För att vara en yrkesutbildning, var förankringen i yrkets praktik förvånansvärt svag. Trots att jag införskaffade ett antal hundra högskolepoäng, är jag lika outbildad som obehöriga lärare i mycket av det som dagligen utförs i arbetet.
Här finns en rad exempel, men få lyste så klart med sin frånvaro som just retoriken.
Som att snickare inte skulle utbildas i att spika och såga
Förutom några få handfasta tips under den verksamhetsförlagda utbildningsdelen, saknades retoriken nästan helt. Detta trots att det knappast finns någonting som verksamma lärare gör lika frekvent som att kommunicera och berätta. Därför behöver retorikens roll på lärarutbildningen stärkas.
Flertalet studier och metaanalyser, såsom de utförda av Scott Titsworth med flera, visar att kommunikativ klarhet i instruktioner och genomgångar har positiva effekter på elevers motivation och prestation.
Detsamma gäller det som på engelska kallas teacher immediacy, vilket kan översättas som omedelbar närhet till åhörarna.
Immediacy innefattar alltifrån relationer, till lärarens gester och kroppsspråk. Ovanstående är i min mening även intuitivt uppenbart.
”Tapeterna krullar sig av uttråkning”
Vi minns nog alla läraren som av ren entusiasm och retorisk skicklighet, gjorde ett urtrist ämne till något som även de mest skoltrötta eleverna såg fram emot.
Likväl minns alla vi som har studerat något som vi är djupt intresserade av besvikelsen, när en monoton föreläsare sög ut entusiasmen i rummet till den grad att tapeterna krullade sig av uttråkning.
Den närmast arketypiska omtyckta lärarkaraktären i populärkulturen, framställs följaktligen i scener när hen just berättar och föreläser med stor skicklighet. Scott Clarke i filmen ”Stranger Things” och John Keating i ”Döda poeters sällskap” är två exempel.
Att lärare inte utbildas i pedagogisk retorik, är därför lite som att snickare inte skulle utbildas i att spika och såga.
Det är givetvis något en verksam lärare kan bli bättre på med tiden, genom att prova sig fram. Frågan är dock varför de själva ska uppfinna hjulet, när retoriken som disciplin är lika gammal som den västerländska civilisationen?
Det borde vara en tradition som av retoriklärare förfinas och förs vidare till varje generation lärarstudenter.
”Saknas instruktioner”
Vi höll visserligen presentationer under min utbildning, men det saknades i regel såväl instruktion som bedömning och återkoppling på framförandenas retoriska aspekt. Vissa studenter stod och läste manus ordagrant från sina smartphones.
Engagemang och intresse räcker en bit, men det kommer perioder och dagar i karriären då desamma är ogiltigt frånvarande. Då behöver lärarna förlita sig på inövad förmåga som systematiskt har förmedlats från universiteten.
Även om den klassiska retoriken har sin utgångspunkt i övertalningsförmågan under politiska och rättsliga framföranden, har detta många likheter med undervisningspraktiken.
Likt retoriken har didaktiken både en praktiskt och teoretisk dimension. Därtill måsten en god lärare, likt en god talare samla relevant information (inventio), förhålla sig till syfte och mottagare (intellectio), framstå som trovärdig (ethos), presentera fakta med klarhet (logos) men också framkalla känslor (pathos).
Den retorik som lärarstudenter får ta del av, bör emellertid vara väl anpassad till lärarens yrkespraktik och ämnesbehörighet. Det behövs en kombination av övningar och återkoppling om kroppsspråk, röstläge och elevinteraktion, men också en mer teoretisk grund om exempelvis instruktionsutformning och föreläsningsstruktur.
Den lärarledda genomgången är undervisningens hjärta och skolans kanske främsta unique selling point. Den väcker intresse och skapar grundförståelse nog för att eleverna ska kunna ta till sig undervisningens övriga delar.
Berättandet är således porten till kunskapen. Därför behöver retorikens roll på lärarutbildningen stärkas.
William Malmsten, gymnasielärare i samhällskunskap och historia.
- Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Vi Lärare.
