”Elever riskerar att missa viktiga delar i utbildningen

Skolminister Lotta Edholm (L) menar att marknadsskolan är en delförklaring till att de extra anpassningarna blev ett dokumentationsberg.

Anpassningar Inga löften när det gäller extra anpassningar, som har kallats ett svek mot eleverna.
Skolminister Lotta Edholm hänvisar till en ny utredning, men säger samtidigt:
– Om de extra anpassningarna leder till att lärare väljer bort delar som de upplever som för svåra för eleverna, då finns en risk att de missar viktiga delar av utbildningen.

Emma Olsson

23 mar 2023

LÄS ÄVEN: Kravet på regeringen – efter lärarnas larm

Vi Lärare har granskat lärares arbete med extra anpassningar och intervjuat forskare. Resultatet är tydligt. När Fredrik Reinfeldts (M) och Jan Björklunds (L) reform infördes 2014, halverades andelen elever som fick särskilt stöd, enligt siffror som SCB tagit fram till Dagens Nyheter.

Trots att slapp ett steg i dokumentationskedjan har dokumentationskraven ändå ökat, parallellt med att elevresultaten minskat.

Nuvarande skolminister Lotta Edholm (L) menar att det finns en risk att eleverna missar viktiga delar av utbildningen, om de extra anpassningarna leder till att lärare väljer bort delar som de upplever som för svåra.

Då kommer utredningen

Men några recept på lösningar kan hon inte leverera i dagsläget.

Under våren ska utredningen som Tidö-avtalet deklarerat sjösättas, den som handlar om lärarna och dokumentationsbördan.

Adresserar den extra anpassningar på något särskilt sätt?

– Jag vågar inte säga det än, det bereds just nu. Men jag vågar säga att vi satsar pengar på fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. Och det är ett sätt att möta det från andra hållet – de elever som är i stort behov av särskilt stöd ska också få det, säger Lotta Edholm.

Anna Ekström sa till tidningen Läraren att detta var en av de saker hon misslyckats med. Hur ska du lyckas?
– Jag tror att det är viktigt att få till stånd en statlig utredning, så man verkligen får alla korten på bordet och kan se vad som går att ta bort utan att det får konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling. Ett av problemen med svensk skola är att vi försöker lösa så många problem samtidigt, som inte har med skolan att göra. Mycket av den administration som lärare upplever kanske inte har med kunskapsuppdraget att göra överhuvudtaget.

Orsakerna bakom missen

Lotta Edholm säger att det finns flera olika förklaringar till att en satsning på minskad byråkrati landade i något helt annat. Det råder brist på speciallärare. Byråkratin kring särskilt stöd är för omfattande. Kommunerna vill spara pengar. Inkluderingstanken har gått för långt.

– Inkluderingstanken har lett för långt och blivit exkludering i många fall. Föräldrarna spelar stor roll, det finns för många föräldrar som inte inser att skolan är en kollektiv verksamhet, säger Lotta Edholm till Vi Lärare.

Vilken förklaring är den viktigaste?

– Jag tror inte att det går att säga, det är olika i olika skolor och olika kommuner. Kommuner som är väldigt snåla och som har varit det under lång tid – där kan besparingskraften vara stark. Men på andra platser är det andra krafter. Det är klart att det inte ser likadant ut över landet, säger hon.

LÄS ÄVEN: ”Politiker – varför ska lärandet anpassas bort?”

Kritiker menar att New Public Management och att allt ska mätas och vägas är ett problem. Hur tänker du?
– Jag tror att det är viktiga problem som de lyfter, jag tror att det ligger en hel del i det. Samtidigt måste man förstå att det finns ett behov från politiken, föräldrarna och eleverna själva att se vad resultatet av undervisningen blir. Men ibland är det som att vi hellre mäter det som kommer in än det som kommer ut. Det är också en nedgradering av professionen, oavsett om det är sköterskor, läkare, lärare eller rektorer: vi måste i högre utsträckning lita på att de gör sitt jobb snarare än att mäta varje detalj på resan framåt.

Hur möjligt är det med tanke på marknadsskolan?
– Jag tror att bara det att vi diskuterar detta är nytt och det har påbörjats en diskussion om att överlåta till professionen, att ha ett förtroende. Jag tror att i den mån samhället är på väg någonstans så är vi på väg åt rätt håll. Men det här är en diskussion som inte bara förs i Sverige. Mina europeiska kollegor vittnar om samma sak.

Hur mycket hör det ihop med marknadsskolan?
– Det tror jag delvis att det gör. Det är klart att när man ökar kraven på att man ska veta vad en verksamhet håller på med, när man själv inte styr den längre, då blir de här riskerna ganska stora.