Forskarna: Förklaringarna bakom skolans matteflopp

För matematiken finns ingen enhetlig motsvarighet till läsningens Science of Reading och Phonics – omfattande data till stöd för en metod som ger de allra flesta barn möjlighet att lära sig läsa.

Metoden som har forskningen med sig

Men Linda Ahl, forskare vid Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), och Ola Helenius, professor i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet och en av experterna i läroplansutredningen, menar att det finns tillräckligt underlag för det som kallas strukturerad matematikundervisning:

Ett systematiskt och genomtänkt upplägg av undervisningen som skapar matematisk förståelse hos eleverna.

Och som löper över hela skolgången.

– Strukturerad matematikundervisning är många forskare överens om, och vi bör försöka genomföra den i stället för det som forskningen visar är dåligt, säger Ola Helenius.

Bristerna i läroplanen

Enligt de två forskarna, som också skrivit tre rapporter för Näringslivets skolforum, går dagens matteundervisning i motsatt riktning.

– Läroplanernas fokus på diskussion och problemlösning verkar göra att det inte i tillräckligt hög grad fokuseras på det matematiska innehållet, säger Ola Helenius. 

De två forskarna pekar på vaga skrivelser om vad eleverna ska kunna, till exempel saknas ordet multiplikation, även om de fyra räknesätten står nämnda.

Ola Helenius och Linda Ahl beskriver också hur en styrdokumenten gör många lärare beroende av matteböckerna.

– Du kan inte kan titta i läroplanen och se vad du ska undervisa om. Läromedelsförfattarna får mediera kursplanernas innehåll och lärarna litar antagligen på att de gör sitt jobb, säger Linda Ahl.

Skapar svårigheter

Men själva undervisningen saknar också ett helhetsgrepp.

– Vi hackar upp den i så små delar att det inte bildar några helheter. Eleverna behöver bara fem eller tio huvudkomponenter som de kan bra, säger Ola Helenius.

Förklaringar som lärare ger på lågstadiet kan visa sig kontraproduktiva senare i skolgången.

– Eleverna blir undervisade med modeller som de är tvungna att överge och som skapar svårigheter senare när ämnet blir mer avancerat, säger Linda Ahl.

Hon saknar tidig introduktion av algebra och multiplikation av halvtal.

– Algebra måste de lära sig tidigt, så de lär sig och inte får dåndimpen på högstadiet, säger hon.

Fokus på modeller som inte håller när eleverna når mellan- och högstadiet gör att eleverna missar själva den matematiska strukturen, att undervisningen uppfattas som enskilda öar, förklarar Linda Ahl.

”Förskolan vet hur man gör”

– Förskolan är jättebra på att undervisa om halvtal och tredjedelar, det sker varje fruktstund, säger hon.

När eleverna börjar på mellanstadiet och läraren introducerar multiplikation med tal mindre än ett, har eleven redan lärt sig att produkten ska bli större än faktorerna som ska multipliceras.

– Jag säger inte att man ska skrota upprepad addition eller multiplikation med hela tal, men man måste utmana. Det skulle frigöra undervisningstid när matematiken krymper så att elever kan göra flera olika saker baserat på färre centrala principer, säger Linda Ahl. 

Bevis på att undervisningen inte fungerar

Ola Helenius nämner studier av elevernas hantering av linjära ekvationer på högstadiet som ett belägg för bristerna.

– De som förstår likhet har ett systematiskt sätt att attackera alla linjära ekvationer, men i praktiken ser elever på dem på olika sätt beroende på vilka tal som finns med i ekvationen. Att eleverna har olika processer är ett bevis på att undervisningen inte fungerar, säger Ola Helenius.

Diskussionen har förts sedan åttiotalet.

De sega strukturerna beror på flera saker, menar Linda Ahl:

När klasserna växte under det tidiga 1900-talet behövde lärarna matteböcker med fler uppgifter, för att underhålla elever som har lätt för matematik.

Matteböckerna blev längre och tyngre.

Och uppgiftsmängden blev en norm, som är svår att förändra.

– Lärare vill alla barn i skolan väl, men marknadskrafterna gör att en lärobok med stora förändringar inte säljer. Lärarna har fullt upp redan, säger Linda Ahl.

Så vill de lösa matteproblemet

Båda tror på en mer reglerande läroplan.

– Det finns både europeisk och amerikansk forskning som stöttar att förändringar av det matematiska innehållet i läroplanen också slår igenom i undervisningen, så länge man inte kräver att lärarna ändrar modellerna för sin undervisning, säger Linda Ahl. 

Hur ser hon på att 16 000 elever gått ut grundskolan utan att vara godkända i matte?

– Om vi ska ha skolplikt, då är det ett svek mot eleverna. Då måste vi vara bättre, säger Linda Ahl.

LÄS ÄVEN:

Nästan 16 000 elever misslyckades med matten

Oro efter matteraset i Pisa: ”Dramatisk förändring”

Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden

Så vill han förändra kursplanen i matematik

Rapport: Satsningar på matte ger inte effekt