Här är ännu fler tecken på vår låga status som lärare

15 feb 2024

Krönika Maria Wiman kommer att tänka på flera saker som säger något om lärares status – och har en lösning!

Häromdagen drabbades en av mina elever av en hisklig insikt. “Maria, fatta att du aldrig kommer att lämna grundskolan! Du kommer att vara på högstadiet tills du blir pensionär!”. Det var som att blotta tanken gjorde honom yr och vimsig. Han hyperventilerade en stund, skakade på huvudet, flackade oroligt med blicken. “Hur i #X!€+& tänkte du?”, sa han bestört med ögonen uppspärrade.

Jag kom att tänka på det där med lärares status. Nu ska man ju inte dra för stora växlar av att en fjortonåring blir svimfärdig av tanken på att spendera fyrtio år på högstadiet. Men ändå. Hur står det egentligen till med lärares status?

Status hit och status dit

Vi kan väl kanske redan såhär i krönikans inledning konstatera att det är lite allmänt dingdong. I veckan har vi kunnat läsa om hur en påhittig ung entreprenör på Handelshögskolan använder sig av offentlighetsprincipen för att begära ut prov från kommunala skolor. På detta sätt kan denne hungrige yngling skapa snillrika AI-tjänster genom att profitera på lärarnas arbete. Katching på kontot för Handelshögskolans Einstein och gratis extraarbete med noll förtjänst för lärarna.

Status hit och status dit.

Minns ni hur det var under pandemin? Då pratade man om skolan som samhällsviktig verksamhet. Snacka om anseende och rang! Och när allt var över, när vi febrigt och febrilt med risk för liv och lem, paddlat skutan under hela pandemin skulle vi få belöning. Minns ni? I Stockholm fick lärarna en tårtbit var som tack. På andra ställen förärades man en godisskål i personalrummet. På en skola bjöd huvudmannen på semlor. Fint ska det vara.

Minns ni hur det var under pandemin? Då pratade man om skolan som samhällsviktig verksamhet.

Under mina år som lärare har jag klappats på huvudet till hjässan blivit blå. Väldigt många människor har funnit det som sitt uppdrag att utbilda mig och upplysa mig om allehanda saker. För några år sedan kom en föreläsare till min dåvarande skola och berättade att alla människor är uppdelade i färger. Hon hade olika kulörta hattar på scenen och innan jag lämnade föreläsningen hade jag fått veta att jag var gul med inslag av blå. En annan gång hamnade jag på ett seminarium där jag skulle rollspela att jag var en tonåring med ADHD och så fick jag klämma på olika stimuleringsbollar och bära tyngdväst för att lugna min hyperaktiva kropp. På Lärargalan förra året föreläste bland annat influencern Maya Parnevik och skådespelaren Dragomir Mrsic för lärarna i publiken.

Träffsäkra lösningar

Jag kan inte låta bli att tänka att även fortbildningen säger något om lärares status.

Vår nuvarande regering pratar varmt om att höja just statusen för oss. De är långtifrån unika. Under många år har den ena träffsäkra lösningen avlöst den andra. Lärarlönelyft och förstelärarreform är bara två exempel på extraordinära hokuspokuslösningar. Det senaste handlar om att vi ska få möjlighet att göra karriär genom olika så kallade professionsprogram.

Jag funderar på varför allt måste vara så förbannat komplicerat. Jag tror att jag kan lösa problemet med lärares sviktande status i en enda kärnfull mening. Är ni redo? Stålsätt er! Pampampaaa, här kommer den:

Sluta att behandla oss som nyttiga idioter.