Storsatsning på läsning i regeringens nya budget

Lotta Edholm låter glad.

– Jag är väldigt nöjd. Det känns skönt att ha presenterat satsningar som jag tror skolan kommer må bra av, säger hon.

LÄS MER: Regeringen satsar på bemannade skolbibliotek

Vi Lärares specialtidningar Ämnesläraren och Grundskolläraren har senaste åren gjort flera stora granskningar av läskrisen i Sverige. Har lärares, forskares och andra experters farhågor i artiklar haft inverkan på den här budgetsatsningen?

– Ja, verkligen! Det är en av de saker som betytt jätte, jättemycket. Det är ju inte så att vi har kommit på att det finns en läskris helt på egen hand. När jag läst artiklar där lärare uttalar sig, när jag gjort egna skolbesök och när jag fått höra anekdotiska berättelser från skolans värld, så har det hjälpt mig förstå att läget var värre än jag trodde. Grundläggande saker som att skriva för hand och ha böcker att läsa var mer eftersatta än jag kunnat ana, säger Lotta Edholm.

Anekdotiska berättelser?

– Jag har exempelvis fått berättat för mig om rektorer som med stolthet i rösten sagt att ”det här är en bokfri skola” på föräldramöten. Det har stärkt den bild som jag fått av forskare, lärare och annan skolpersonal och de granskningar jag läst.

Varför kommer satsningen nu?

– Jag skulle vilja säga att när Skolverket kom med sitt förslag till digitalisering, som till väldigt stora delar inte vilade på någon vetenskaplig grund, fick vi något konkret att hänga upp lässatsningen på. Det blev så tydligt att vi behövde svänga om och sätta detta med att läsa böcker, kunna skriva för hand och kunna räkna före användandet av skärmar. För mig blev det här startskottet för att vi måste gå från skärmar till pärmar. En ökad satsning på läroböcker har ju redan inletts. Sedan tar det lite längre tid att få igenom en ny lagtext om elevers rätt även till fysiska läroböcker, säger Lotta Edholm.

Pengar går till läs- och skrivutveckling

Den största posten i budgeten när det gäller lässatsningen är ”satsning på skönlitteratur, och läs- och skrivutveckling samt matematik”. Förklara mellan tummen och pekfingret hur de 179 miljonerna kommer fördelas under 2024?

– Jag kan säga att huvuddelen av de pengarna kommer gå till skönlitteratur och fackböcker för att öka elevers läslust och vetgirighet. Sedan visar ju exempelvis pirls att gapet mellan barn som är starka på att läsa och barn som är svaga på att läsa blivit större. Så en del pengar går helt enkelt till läs- och skrivutveckling. Sedan är det här med att stärka matematiken så viktigt att det måste ingå, säger Lotta Edholm.

Men det finns ingen exakt fördelning av pengarna här?

– Nej, den här summan kommer ju växa till en halv miljard 2025 och 2026 och därefter ligga där permanent. När beloppet ökar får vi ta ställning till vilka delar i den här posten som behöver mer pengar och hur mycket. Men jag törs säga att skönlitterära böcker och faktaböcker kommer vara en stor del även då, säger Lotta Edholm.

Digitala hjälpmedel ett komplement

Regeringen har ju gjort en helomvändning från som ni säger ”skärm till pärm”. Vad säger du till kritiker som tycker att det här är onyanserat och gammalmodigt?

– Jag kan faktiskt tycka att kritiken av oss kan vara onyanserad ibland. Det är väldigt mycket i digitaliseringen som inte har vilat på en vetenskaplig grund. Vi vill ju inte heller förbjuda skärmar i skolan. Vi vill att man lär sig läsa och räkna i böcker och att man nyttjar kopplingen mellan hand och hjärna och lär sig skriva för hand först. Sedan är inlärning på skärm och digitala hjälpmedel självklart ett komplement – särskilt för lite äldre elever, säger hon.

Regeringen avsätter fem miljoner till läslistor 2024 till 2026. Vad är läslistor? En kanon?

– Nej, det är ingen kanon. Syftet är att inspirera lärare att hitta böcker till sina klasser. Det blir mer som förslag och tips. Och det är just för att öka intresset för bra böcker som barnboksinstitutet får nästan mer än dubbel så mycket pengar 2024 som i år, säger Lotta Edholm.