Skolan som får hela byn att läsa

Längst in i lant­handeln, i matbutiken i byn Fredrika, ligger en liten pizzeria. Här finns tio stolar och en kaffemaskin. Samt en liten bokhylla fylld med böcker som eleverna på Fredrika skola har satt dit, och där besökaren kan bläddra i en bok i väntan på pizzan eller när man dricker kaffe. Eller rentav ta med sig boken hem. Det finns även några böcker på engelska för utländska arbetare och turister som befinner sig i bygden. 

– Det här initiativet har blivit väldigt uppskattat. Flera personer har berättat att de brukar ta hem böcker, eller sitta och läsa på pizzerian. Men nu är det dags att fylla på hyllan igen. Böckerna börjar ta slut, berättar Katarina Henriksson som just nu undervisar tio elever på låg- och mellanstadiet tillsammans med kollegan Ingela Renman. 

Liten byskola med stort hjärta

Projektet på pizzerian är en av många delar som ledde till att Fredrika skola vann Kulturrådets läsfrämjande tävling ”Årets bokväckare”, där syftet är att uppmuntra till lustfylld läsning, från förskola upp till gymnasiet. Motiveringen löd: ”De har visat hur mycket en liten byskola med stort hjärta kan åstadkomma. Fredrika skola har gjort läsning till ett samtalsämne i bygden, och fått både förskolan, föräldrarna och resten av byn med på sitt glädjefyllda bokväckartåg.”

– Vårt syfte var just det – att involvera byn och alla vuxna runtomkring. Barn behöver läsande förebilder överallt. När vi drog i gång berättade vi om vårt arbete i Facebookgruppen ”Allt som händer i Fredrika”. Alltså att vi skulle läsa ”Bröderna Lejonhjärta” och att tanken var att andra invånare kunde hänga med och läsa i samma takt som eleverna, säger hon.

Och inte nog med det, de startade även Instagramkontot ”vackboken_fredrika” där de dokumenterade sitt arbete.

– Efteråt gjorde vi en enkät som vi la ut på Facebook och frågade människor om de tyckte att det här var kul. Och det gjorde de. Folk läste, trots att det var en barnbok, och ville gärna göra det igen.

Arbetet med ”Bröderna Lejonhjärta” avslutades med att de riggade upp värdshuset Guldtuppen – en återkommande mötesplats i boken – vid en snöhög och bjöd in alla som deltagit. Det bjöds på varm saft och tipsrunda.

– Det har varit en succé. Vi fick verkligen folk att läsa, inte bara föräldrarna, vilket gjorde eleverna väldigt stolta. Ungarna har fått blodad tand och vi har sett att de har blivit mer nyfikna på böcker, mycket bättre på att läsa med flyt och på att välja böcker själva.

Inleder varje dag med högläsning

Katarina Henriksson har alltid vurmat för läsning.

– Att läsa är så mycket mer än att tolka bokstäver. Man lär sig så mycket genom böcker, saker man kanske inte tänker på annars. Och så är det väldigt kul också.

På Fredrika skola inleds varje dag med 15 minuters högläsning. Just nu läser de ”Emil i Lönneberga”. Därefter får eleverna läsa på egen hand ytterligare 15 minuter.

De som ännu inte riktigt har hunnit lära sig läsa får fortsatt högläsning eller spela läsfrämjande spel med Katarina Henriksson.

Skolan ligger ett stenkast från biblioteket – ett kombinerat folk- och skolbibliotek – dit de går på tisdagar, sitter och läser och lånar en ny bänkbok, eller en bok att ta med sig hem.

Eleverna bokpratar med varandra

Så här i efterhand, nu när projektet ”Årets bokväckare” är över, känner Katarina Henriksson att det har lett till att hennes elever har ”kommit in i bokvärlden”.

– Jag känner att de har blivit bokvandrare. Före jul läste vi boken ”Tilly och bokvandrarna”. Den handlar om en flicka som bor hos sina morföräldrar som har en bokhandel. De är bokvandrare och kan ta sig in i böckerna och när vi läste den kändes det lite som att eleverna också gjorde det. Och fortsätter att göra det. Nu tjatar de hela tiden om att vi ska läsa nästa Tilly-bok, säger Katarina Henriksson och skrattar.

Hon tycker även att det har lett till att eleverna läser mer, rent generellt.

– Dessutom har jag märkt att de bokpratar med varandra. På ett spontant sätt. Det är minsann inte alla som gör det.