Kritiserade satsningen på läromedel – så gick det

Nu presenteras en ny rapport och utvärdering av statsbidraget för läromedel.

Läromedel Den första utvärderingen av statsbidraget för läromedel är klar.
Omdömet: Försiktigt positivt.

Jan Huss

19 mar 2024

Stadsbidraget till läromedel har skapat en del gnissel runt om i landet.

”Otydligt” och ”politiskt bländverk” har det hetat och dessutom är 100-tals miljoner på vift.

Men inför år två finns det ändå hopp.

I fjol kunde alla huvudmän ansöka om bidrag till inköp av läromedel i ett riktat statsbidrag på 685 miljoner kronor. Hur mycket var och en kunde ansöka hängde ihop med hur mycket de lagt på läromedel de senaste åren.

Huvudmännen skulle även själva bidra med egna pengar till läromedel vilket fick de som satsat stort åren innan och de med ansträngd ekonomi att tveka och, sannolikt, avstå.

Wiman: Jag blev skogstokig

34 kommunala huvudmän sökte inte och ytterligare 33 sökte bara delar av bidraget.

En av dem som reagerade var läraren Maria Wiman.

– När jag fick veta att Stockholm låtit bli att söka 40 miljoner kronor blev jag skogstokig. Det måste ha varit något fel med processen eller så förstår inte politikerna hur situationen i skolorna ser ut. Vi klipper, klistrar och fulkopierar och suddar i gamla skrivböcker för att alla elever ska ha tillgång till böcker.

Försiktigt positiv

Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna är trots allt försiktigt positiv.

– Ser man det på totalen så har det fungerat. Det ser ut att ha ökat inköpen med 60 procent, säger han, men det har inte lett till en ökad jämlikhet, vilket var ett av målen.

Enligt Per Kornhall har bidraget istället ökat skillnaderna mellan de som satsar mest och de som satsat minst på läromedel.

Läromedelsförfattarna har tre önskemål:

Undersöka varför statsbidraget inte har använts full ut eller inte alls och åtgärda det.
Införa en offentlig statistik om läromedelsinköp
Ge lärarna mandat att välja läromedel som de anser fungera

– Vi konstaterar att vi rör oss i rätt riktning, men att vi är långt ifrån i mål. Vi ser mer pengar, men inte mer likvärdighet, Säger Per Kornhall.

Ökade skillnader

Även Läromedelsföretagen har utvärderat bidraget och satt ihop en rapport.

– Vår granskning visar att regeringens reform inneburit att läroböcker för över en kvarts miljard har tillförts eleverna i svensk skola. Det är bra. Varje ny lärobok i skolan är något positivt, skriver Läromedelsföretagen.

Läromedelsföretagen noterar också att skillnaderna mellan skolorna tycks ha ökat.

– Det är inte osannolikt att många av huvudmännen som inte sökt bidrag är bland de med störst faktiskt behov av statliga medel för fler läromedel.

Inga planer på förändring

Trots de identifierade bristerna i bidraget har Skolverket inga planer på att förändra upplägget för tillfället.

– Det är ett nytt bidrag. Vi planerar inte för några förändringar annat än att tidsramarna för årets bidrag är större. I fjol gick informationen ut runt halvårsskiftet och i år i februari. Samtidigt har framförhållningen sannolikt blivit bättre hos huvudmännen, säger Peter Eide- Jensen, enhetschef på Skolverket.

Skolverket håller ändå koll på utvecklingen.

– Vi har gjort stickprov på tio huvudmän som får svara på ett antal frågor. Det ger oss en fingervisning om hur det är ställt och hur arbetet med omsätta bidraget fungerat.

– Vi har gott hopp om att årets bidrag kommer att bli lättare att ta del av för huvudmännen och att det år tre, finns upparbetade rutiner.

Fakta om statsbidragets utfall

685 miljoner kronor avsattes av regeringen.
Den teoretiska ramen per elev var cirka 550 kronor.
Skolverket beviljade bidrag till 662 huvudmän.
Totalt 533 miljoner kronor betalades ut till dessa huvudmän.
Totalt summerar beloppet som huvudmän inte sökte till 152 miljoner kronor.
256 kommunala huvudmän sökte och fick bidrag. 34 kommunala huvudmän sökte inte bidrag. Det motsvarar 11,7 procent av de kommunala huvudmännen.
De kommunala huvudmännen beviljades bidrag om 444 miljoner kronor – 83 procent av det totalt utbetalda beloppet.
405 fristående huvudmän sökte och fick bidrag.
158 fristående huvudmän sökte inte bidrag. Det motsvarar 28 procent av de fristående huvudmännen.
De fristående huvudmännen beviljades bidrag om drygt 88 miljoner kronor.
Bidragen till fristående huvudmän utgjorde drygt 16 procent av det totala beloppet.