Föräldrar som åker på semester lite när det passar det egna schemat har inget med skolan i Thailand att göra, skriver Maria Wiman som svar till rektorn på Lilla svenska skolan i Thailand.

LÄS ÄVEN:

Rektor Jenny är besviken på min krönika om svenskar som på eget bevåg åker kors och tvärs över världen utan beviljade ledighetsansökningar. Hon anser att jag trycker ner verksamheten på just hennes skola på Koh Lanta, funderar över om jag själv har varit på plats i Thailand någon gång och erbjuder mig frikostigt att delta i en värdegrundslektion.

När jag skriver detta är det visserligen dagen före påsklovet, jag har just haft en lång genomgång om de abrahamitiska religionerna och jag lyckades precis spilla kaffe på heltäckningsmattan i personalrummet. Men trots att jag har läst repliken tre gånger har jag svårt att förstå. 

Min krönika handlar ju om ett inslag på Aktuellt där en resejournalist (!) får uttala sig om skolplikt. Men den handlar framför allt om föräldrar som åker på semester lite när det passar det egna schemat, utan hänsyn till den av plikt och nöd pågående verksamhet som kallas skola.

Jag hejar från mitt hörn

Att få ett jobb i ett annat land, låt säga Thailand, att ansöka om skolplats där, att få ledigheten beviljad, att åka dit och leva livet är väl absolut toppen! Kul för alla er som har gjort den drömmiga livsförändringen! Jag hejar från mitt hörn av verkligheten! Rektor Jennys skola verkar ju dessutom på alla sätt högfungerande och välartad. Det skulle aldrig falla mig in att kritisera den. 

Min krönika handlar ju om när det blir precis tvärtom. Den handlar om föräldrar som spontant bestämmer sig för att åka på all inclusive till Las Palmas i november, om barn som blir påpassligt sjuka i anslutning till lov och om lärare som förväntas täppa till de luckor som ofrånkomligt uppstår när elever åker annorstädes medan resten av verkligheten tuggar på i vardagstakt. 

Jag vet av erfarenhet hur förtvivlat besvärligt det blir när elever halkar efter.

Rektor Jenny tipsar visserligen om att man som lärare med gott samvete kan lägga ut uppgifter i Google Classroom och sedan låta alla livslustiga globetrotters ge sig ut i världen när helst de behagar. Så förstående var nämligen hon när hon jobbade som lärare! Hon menar att man kan säga: “Följ planeringen” och sedan är saken biff. 

Jag kan dock ändå tycka att det ligger en viss problematik i att skolplikten bryts när vårdnadshavare så behagar och att elevens rätt till lärarledd undervisning därmed försvinner. Jag vet också av erfarenhet hur förtvivlat besvärligt det blir när elever halkar efter. Inte minst för eleven själv förstås.

Hoppas missförståndet är utrett

Nu är det ju visserligen så att världen varken är svart eller vit. Såklart kan det finnas allehanda fullgoda skäl att fly vardagen ibland och ge sig iväg på en spontanweekend till Paris eller en härdande friskvårdsvandring i Korpilombolo. Och ingen skugga ska naturligtvis falla över de modiga människor som flyttar utomlands med allt vad det innebär av att bygga upp ett nytt liv med arbete, skolgång och faderullan. 

Att jag skrev min krönika från första början handlade således inte om att smutskasta massa hårt arbetande kollegor på en skola i Thailand. Faktum är att jag är lite bestört över att den kunde tolkas så. Jag vände mig först och främst emot att grundaren av resetidningen Vagabond plötsligt var skolexpert i Aktuellt och därefter ville jag lyfta min frustration över föräldrar som inte respekterar läsårets alla dagar. 

Jag hoppas att detta missförstånd är utrett nu så att jag kan återgå till att skrubba mattan i personalrummet, hitta jobbnycklarna samt ge kopiatorn en rejäl omgång inför morgondagen. Fridens liljor.

LÄS MER:

Familjerna reste till Thailand – riskerar höga böter

Här riskerar föräldrar fängelse för semester på skoltid

Brott mot skolplikten kan kosta familjen 24 000 kr

Reste med barnen till Thailand – riskerar 50 000 i böter

200 kronor i böter – för varje missad skoldag