Att ”särskilt beakta” nationella proven – vilket skämt

Från och med i år är det nya principer kring hur lärare ska sammanställa provbetyg på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk och engelska för årskurs nio. En elev genomför en muntlig del, en uppsats och en läsförståelsedel. Tidigare har varje delprov genererat ett delprovsbetyg så att läraren kunnat se vilka kunskaper eleverna har på respektive delar. 2 av 3 delprov skulle vara godkända och på E-nivå för att hela provet skulle bli godkänt. Denna princip är nu borttagen och proven ska vara kompensatoriska.

Du kommer ihåg att läraren fortfarande särskilt ska beakta nationella prov, eller hur? För dig som inte vet betyder särskilt beakta att provet ska väga tungt vid betygssättningen. 

Kom ihåg det när du läser resten! 

Som du ser i bilden nedan är gränsen för godkänt 16 poäng. Till exempel kan en elev ha noll poäng på läsförståelsedelen, men ändå klara sig igenom provet genom att plocka poäng på den muntliga delen, uppsatsen och ändå totalt klara gränsen för provbetyget E.

Jag förstår det inte. 

Vi säger att Olle har 6 rätt på läsförståelsen, vilket ger 1 delprovspoäng.  Att hålla muntliga diskussioner gör han dock gärna och ofta. Här fixar Olle 12 delprovspoäng. På uppsatsen gillar han ämnet och skriver så bra att han får ihop 8 delprovspoäng. Totalt har Olle 21 delprovspoäng och är i övre delen av E. Han är inte ens nära F när det gäller provpoängen på nationella proven. Gränsen för E är 16 poäng. 

Under terminen har Olle haft svårigheter att ta sig igenom en skönlitterär bok. Han stakar sig, kan inte läsa längre sammansatta ord och måste ofta rätta sig själv. Han visar inte prov på att han förstår vad han läser. Läraren har gjort gamla nationella prov där Olle har ett fåtal poäng. Läraren har i flera år gjort så kallade ämnesvarningar så skolledning och EHT är fullt medvetna om Olles svårighet samt bristande motivation att läsa. Lärarens helhetsbedömning är att Olle inte når upp till vad som krävs för E när det gäller: 

“Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i (skolverket.se).”

Vårdnadshavaren kliver in

Det är nu bråket börjar. 

Olles vårdnadshavare hör av sig till läraren och undrar vilket slutbetyg läraren tänker sätta på Olle? Vårdnadshavaren har sett i lärplattformen att Olle fick E på nationella provet i svenska och har läst i tidningen att provet ska väga tungt och särskilt beaktas. Vårdnadshavaren har pratat med specialpedagogen som har sagt att det är viktigt att Olle får rätt anpassningar och att Olle inte alls ska behöva läsa. Det räcker att Olle kan lyssna. Olle vill ju inte läsa för det är skitjobbigt och inte roligt alls. Det blir många bråk hemma kring att Olle inte vill göra sin läsläxa. Olle har inte dyslexi. Olle tycker bara det är öken att läsa. 

Läraren står på sig och säger att Olle måste visa att Olle kan läsa skönlitteratur med flyt samt visa prov på läsförståelse. Läraren trycker på hur viktigt det är för Olles framtid att kunna läsa och förstå. Vårdnadshavaren blir arg och slänger på luren. 

Orkar inte ta fighten

Dagen efter blir läraren kallad till rektor där även specialpedagogen deltar. Läraren blir utfrågad kring vilka anpassningar läraren har gjort för att Olle ska klara sitt betyg. Läraren menar att läraren har “larmat” i flera år kring att Olle behöver speciallärarstöd för att få igång sin läsning, men redogör samtidigt för alla anpassningar läraren gjort för klassen i allmänhet och Olle i synnerhet. Läraren har tidigare kunnat hänvisa till delprovet om läsförståelse och kunnat påvisa att “här är nivån” som elever förväntas klara, men vid nationella provet 2024 finns inget för läraren att luta sig mot mer än vad läraren tycker och yrkesheder. 

Rektor säger till läraren att se över om det finns något mer läraren kan göra. Det är ju ändå flera veckor kvar av terminen och det är ju faktiskt så att nationella provet särskilt ska beaktas. Så har Olle E på nationella borde läraren kanske fundera på att sambedöma med flera kollegor. Olle är ju en trevlig grabb som verkligen skulle må bättre på gymnasiet än på IM. Specialpedagogen nickar instämmande och ger råd om hur läraren kan ge en enklare bok som Olle kan lyssna på och sedan sammanfatta muntligt. Då visar ju Olle att han kan ta till sig litteratur. 

Läraren går modstulen från mötet. Läraren känner sig helt slut och orkar inte ta fighten. Eleven har ju fått E på nationella så… Läraren sätter ett E. 

Att särskilt beakta ett nationellt prov som är kompensatoriskt blir en total krock.

Så här förklarar Skolverket hur nationella proven är tänkt fungera: Så fungerar de nationella proven

Som Skolverket menar i filmen kan helhetsbedömning tyckas vara en god princip. Men om Olle har ett fåtal poäng på läsförståelse så visar han ju inte att han kan läsa genom att skriva uppsats eller att leda en diskussion? Hur kan då en helhetsbedömnning bli bättre? Nationella prov är kompensatoriska och en starkare prestation trumfar en svagare. Tyvärr fungerar ju inte betygsättning så. Där måste alla delar av kunskapskriterierna vara på E-nivå för att eleven ska klara E. 

Att då särskilt beakta ett nationellt prov som är kompensatoriskt blir en total krock. 

Kan någon förklara för mig hur man ska kunna särskilt beakta ett nationellt prov med kompensatoriska principer? Å ena sidan är nu en enskild prestation, otillräcklig för att på egen hand säga något om en elevs betygsnivå. Å andra sidan kan jag bara bortse från resultatet om särskilda skäl föreligger. 

Skolverket måste omgående gå ut med ett uttalande om vad särskilt beakta betyder när proven är ändrade till kompensatoriska och principerna krockar. 

Vad ska vi med F till?

Det är också dags att ta bort betyget F. Vad ska vi ha det till? Som det kommer bli nu är det i stort sett endast nyanlända elever som förstår väldigt lite svenska som kommer få F. Övriga ungdomar görs björntjänster och slussas vidare till det nya Björntjänstprogrammet på gymnasiet. 

Ibland undrar jag om den ena handen vet vad den andra gör? Du fattar hur det kommer bli för våra ungdomar nu? Fler elever kommer att slussas igenom systemet utan att kunna läsa och skriva ordentligt och detta görs med nationella provet i ryggen. 

Björntjänstprogrammet – här kommer vi!

LÄS MER:

Sara Bruun: Fokusera på lärandet – inte görandet

Sara Bruun: Jag vill slippa se elever som ”glopluggar”!

Sara Bruun: Nu måste det vara slutjamsat!

Hatstorm efter lärarens tweet: ”De tystar mig inte”