Vi måste lyssna på forskningen för att få en likvärdig skola

5 jun 2023

Krönika Det är dags för skolpolitiker att ta hänsyn till forskning när man arbetar med skolreformer, skriver Per Kornhall.

En avhandling från Göteborgs universitet som är värd uppmärksamhet är Leah Natasha Glassows ”Teacher sorting and the opportunity gap: a cross-national investigation of institutional differentiation and educational equity”.

Bara vid titeln kan det ju hända att någon stupar – men den som läser vidare blir belönad. För resultaten visar hur reformer i skolan kan skapa olikvärdighet i var lärare väljer att arbeta.

Det ena resultatet är att ett allt för starkt fokus på ansvarsutkrävande leder till ökad pedagogisk ojämlikhet mellan elever på olika skolor. Om du arbetar med elever där utmaningarna är större riskerar du som lärare att klassas som dålig – av betygsdata, nationella prov eller av Skolinspektionen. Då söker du dig bort till en miljö där ett sådant tryck inte finns (det vill säga där eleverna är lättare att undervisa till högre resultat).

Tillit var ordet. Inte övervakning, kontroll och ansvarsutkrävande.

Om detta säger Glassow: ”Exempel på ökad övervakning och ansvarsskyldighet är externa myndigheters användning av elevers betyg för att formellt utvärdera lärares prestationer och fastställa deras karriärmöjligheter” – vilket skapar mer olikvärdighet. I stället borde de som utvärderar ”ha goda kunskaper om skolans sammanhang och det bör finnas en hög grad av tillit”. (Skolporten 2023-03-02).

Tillit var ordet. Inte övervakning, kontroll och ansvarsutkrävande.

Resultat som ifrågasätter

Hon menar också att det finns mycket forskning som kopplar ökade valmöjligheter och konkurrens mellan skolor till ökad olikvärdighet och att det bekräftas i hennes studie. Skolval leder till en förändrad elevsammansättning som i sin tur leder till förändringar i vilka lärare som kommer att arbeta på vilka skolor.

Man hör ofta att skolor kan mildra social segregation genom att investera i de bästa lärarna, men hennes resultat ifrågasätter detta och tyder på att det sannolikt är mer effektivt att rikta in sig på den sociala segregationen direkt. Det vill säga göra något åt skolvalets och marknadsskolans negativa effekter. Hon kommenterar detta i artikeln ovan med att resultaten visar ”… att skolans konkurrens- och valmöjligheter och en ökad övervakning och ansvarsskyldighet, sannolikt kommer att förvärra den ojämlika fördelningen av lärare mellan elevgrupper”.

Ta hänsyn till forskning, skolpolitiker!

Likvärdighet är en av den svenska skollagens viktigaste delar. Det finns också ett krav på att skolan i sig ska vara grundad i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det är dags för skolpolitiker att ta hänsyn till forskning när man arbetar med skolreformer. Om inspektioner, nationella prov och skolmarknaden ökar olikvärdigheten måste man fundera över det.

Vi kan hoppas att Glassows slutord i intervjun kan få gehör: ”Jag hoppas att min avhandling kan ge lärare vetenskapliga bevis på att vissa utbildningssystem har oavsiktliga negativa konsekvenser, som exempelvis för mycket övervakning och ansvarsskyldighet, vilket påverkar lärarnas arbetsvillkor.”

Läs den!