Skolverkets förslag om meritering borde hamna i papperskorgen

12 jun 2024

Krönika ”Förslaget tyder mer på intellektuell lathet än något annat. Det är dags för Sveriges lärare att dra i nödbromsen”, skriver Per Kornhall.

Nu har Skolverkets förslag på meriteringsnivåer för lärare kommit. Det är ingen rolig läsning för den, som liksom jag, menar att lärarkåren har en egen kunskapsbas och att det framförallt är lärare som ska driva utvecklingen av sin profession. Det här är ett förslag som direkt bör hamna i en papperskorg.

Bakgrunden till förslaget är utredningen SOU 2018:17 som gjordes av Björn Åstrand. Den utredningen var gedigen och lade fast viktiga beståndsdelar i ett meriteringssystem för lärare.

Ska handla om kompetens

Björn Åstrand är noga med att skriva fram att ett sådant ska handla om kompetens, till exempel: ”Den legitimerade, erfarne eller meriterade lärare eller förskollärare som ansöker om ett erkännande och vars kompetens bedöms svara mot beslutad kompetensbeskrivning ska erkännas som särskilt meriterad lärare eller förskollärare.”

Utredningens slutbetänkande heter också: ”Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling”. Det meriteringssystemet skulle göra var alltså att skapa ett ramverk inom vilket lärares undervisningsskicklighet kunde meritera.

Det kunde också vara en grund

För Björn Åstrand var det således denna praktiska kompetens som kom först och skulle ligga till grund för de olika nivåerna. Eventuell formell utbildning kunde enligt honom också vara en grund:

”På samma sätt som möjligheten att utses till meriterad lärare bör utgå från att läraren har ökat sin skicklighet till exempel genom att åta sig mer kvalificerade arbetsuppgifter, alternativt genomgått ytterligare utbildning, utgår utredningen från att motsvarande också kommer att gälla för nivån särskilt meriterad lärare. Självfallet bör kraven på undervisningsskicklighet eller utbildning vara ännu högre ställda än kraven för att bedömas som meriterad lärare. Exempel på sådana mer kvalificerade uppgifter kan vara att läraren i det systematiska kvalitetsarbetet eller i forskningssamverkan har drivit verksamhets- och undervisningsutveckling. Även formell utbildning inom ämnesdidaktik, specialpedagogik eller ett ämne som huvudsakligen kan hänföras till ett undervisningsämne vilken har lett till en examen på forskarnivå bör tillsammans med en bedömning av lärarens undervisningsskicklighet kunna leda till att läraren bedöms uppfylla kraven i kompetensbeskrivningen.” (min kursivering)

Det är en formell hierarki baserad på högskolepoäng.

Högskolepoäng och forskningserfarenheter var alltså sådant som också och även skulle kunna räknas in. Men i Skolverkets förslag finns inget kvar av detta. De har vänt på utredningens tanke. Nu är det högskolepoängen som är det viktiga.

Jag ser inte detta som ett meriteringssystem. Det är en formell hierarki baserad på högskolepoäng. Poäng som Skolverket också skriver fram ett eget bestämmande över genom att kurserna ska godkännas av dem. Det vill säga lärarkåren hamnar i händerna, dels på en myndighet och dels på en akademi där inte alltid intresset för undervisningsfrågor är högst på agendan.

”Tyder mer på intellektuell lathet”

Ärligt talat tycker jag att förslaget tyder mer på intellektuell lathet än något annat. ”Hur kan vi skapa ett meriteringssystem så enkelt som möjligt” verkar ha varit frågan.

Men ett meriteringssystem handlar inte i första hand om myndighetsutövning utan om en vision för läraryrket och dess utveckling. Det här är helt förfelat tycker jag och det och dags för Sveriges lärare att dra i nödbromsen och tala om att man är en organisation för utbildade människor som kan något om både undervisning och utveckling av densamma.

Läraryrkets utveckling får inte bli en byråkratisk skrivbordsprodukt. Sveriges skolminister behöver se till att läraryrket utvecklas utifrån en vision om läraryrket. Till exempel genom att frågor som denna läggs i ett självständigt professionsinstitut av det slag som OECD rekommenderade Sverige redan 2015.

Till Sveriges lärare: Säg nej.

Till Regeringen: Skrota detta och snabbutred ett professionsinstitut och medverka till en vision för läraryrket där lärares professionella kunskaper tillmäts ett värde!