Våra digitala vanor har blivit kultur
Krönika ”Ska vi bara titta på? Eller ska vi agera och hur?”, skriver Per Kornhall efter OECD:s rapport om skärmar som orsak till det svenska Pisa-resultatet.
OECD har precis släppt en uppföljande studie till den senaste Pisa-undersökningen. Vad jag förstår kom den till på franskt initiativ men den är högaktuell också för oss i Sverige.
Vi har ju på (faktiskt) kort tid fått jättestora livsstils- och konsumtionsvaneändringar bland människor i hela världen. Mobiltelefoner och att vi ständigt är uppkopplade har skapat helt nya verkligheter. Inte minst eftersom vi hela tiden står i kontakt med företag som vill tjäna pengar på att just fånga vår uppmärksamhet och sälja den vidare. Inte minst är unga påverkade.
Redan tidigare har Pisa-resultat pekat mot att allt för mycket it i skolan verkar sänka resultaten och att datorer i sig verkar kunna stå i vägen för den avgörande interaktionen mellan lärare och elev.
Observera allt för mycket. Lagom verkar vara bra.
Störda trots mobilförbud
I den nya rapporten har man tittat på hur mobiltelefonanvändning påverkar unga idag allmänt och hur de presterar på Pisa-testet. Man kommer bland annat fram till att användning av mobiltelefoner som avkoppling under lektionstid påverkar elevers resultat (ingen högoddsare precis…). Men man kan också visa att det är i genomsnitt 59 procent av 15-åringarna som upplever sig bli störda av andra elevers mobilanvändning lektionstid och att de som upplevde sig störda också presterade sämre.
En väldigt hög procent av eleverna upplever sig otrygga utan sin telefon nära sig.
Intressant är att man kunde visa att också i skolor där man hade formellt mobilförbud var det nästan trettio procent som upplevde sig störda. Det vill säga att ha mobilförbud är en sak – att se till att det verkligen blir så är en helt annan sak. Man skriver också att man ser att en väldigt hög procent av eleverna upplever sig otrygga om de inte har sin telefon nära sig.
Ovanpå sådana studier kommer andra som den gjord på 1200 niondeklassare i Västernorrland vad (mest) tjejer blir utsatta för. Exempelvis hade drygt hälften av alla tjejer fått en dickpic det senaste halvåret och drygt hälften hade blivit utsatta för att någon har bett om att få bilder eller videoklipp med naket eller sexualiserat innehåll, mot deras vilja. Motsvarande siffror för killarna var sex respektive tolv procent.
Ungas verklighet idag
I inledningen till en annan rapport från samma forskargrupp skriver rapportförfattarna:
”I en svensk studie med data från 2012 rapporterades att en tredjedel av flickorna och en femtedel av pojkarna i årkurs 6–9 var utsatta av trakasserier med sexualiserat innehåll (2). I den europeiska studien ’Kids online’ är svenska barn i ’topp tio’ när det gäller att ta emot sexualiserat innehåll online, men på första plats när det gäller att skicka sådant innehåll till andra (6). Eftersom utvecklingen av den digitala tekniken och applikationer för sociala medier går snabbt vet vi inte hur statistiken för utsatthet ser ut i dagsläget, men vi kan vara säkra på att problemet inte har minskat sedan ovanstående studier genomförts. I takt med att de digitala kontaktytorna ökar, ökar också risken för att utsättas för hot, sexuellt ofredande, trakasserier och olika former av diskriminering.”
Det här är ungas verklighet idag.
Det är vi vuxna skyldiga
Det är väl bra att vi nu börjar få siffror på vad våra kulturförändringar leder till. Frågan är vad vi ska göra med den kunskap vi har? Ska vi bara titta på? Eller ska vi agera och hur?
När man ställer de frågorna kan man uppleva en trötthet. Våra digitala vanor har blivit just kultur och förändring känns oöverstigligt. Men det är vi väl ändå som vuxna skyldiga de unga?
LÄS MER:
Pisachefen: Skärmar orsak till svenska kunskapsraset
Bruun: Jag vill slippa se elever som ”glopluggar”!
