Nytt betygssystem kan göra lärandet viktigt igen
Krönika ”Min förhoppning är att den viktiga nötningen, övningen och repetitionen blev viktigt igen. Att lärandet blev viktigt igen”, skriver Filippa Mannerheim angående förslaget på ett nytt betygssystem.
Dagens betygskriterier ska bort! Det är i alla fall vad den nya betygsutredningen föreslår. Det är ett högst välkommet och glädjande besked. Kriterierna har nämligen ställt till med mycket skada i svensk skola.
I Ämneslärarens granskning larmar både lärare och forskare om att repetition och mängdträning blivit en bristvara i skolan trots att forskningen sedan länge visat hur viktigt detta är för elevernas långsiktiga lärande. Det finns naturligtvis många skäl till det. I en enkät i Ämneslärarens granskning nämner lärare anpassningshysterin, elevers bristande uthållighet och stoffträngseln i det centrala innehållet som några av anledningarna.
Ett annat skäl har varit betygskriterierna.
Dagens kriterier kräver självständighet
Dagens betygskriterier (f.d. kunskapskrav) listar de mål eleven ska ha uppnått efter kursens gång, alltså det eleven visat upp för läraren att hon kan.
Ett mål hämtat från kursen Historia 1 b på E-nivå är till exempel att eleven: ”ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.”
Förutom att det är galet höga förväntning på en 16-åring att kunna dra vederhäftiga slutsatser om framtiden, bygger formuleringen på självständighet. Eleven ska ge exempel, förklara samband och lyfta fram logiska följder av olika skeenden. Hon ska inte främst återge något hon lärt in i läroboken utan föra fram egna tolkningar som läraren ska bedöma kvaliteteten på.
Undervisning, inläsning, övning och plugg blir oviktigt.
Lärare tvingas samla ”bevis” på kunskaper
På grund av införandet av betygskriterierna har vi lärare tvingats ägna stora delar av våra lektioner åt uppgiftsinstruktioner för att sedan testa eleverna på målen i kriterierna. Och det har tagit tid.
Lärare som i stället valt att undervisa lärarlett och traditionellt om ett kunskapsinnehåll och låtit eleverna träna och öva i små, repetitiva steg – har i slutet av ett moment riskerat att stå utan betygsunderlag, alltså utan ”bevis” för att det betyg hon satt på eleven korrelerar med målen.
Ett moment 22!
Undervisningen blir helt oviktig
Betygskriterierna har tvingat lärare och elever bort från inlärandet och övandet och in i testandet och uppvisandet. Lärarens undervisning blir i ett sådant system helt oviktig eftersom målen kan uppnås utan lektionsnärvaro eller undervisning.
Ett tydligt exempel på hur betygskriterierna gjort lärarens undervisning och elevens veckovisa tränande, nötande och ansträngning betydelselöst är de ”prövningar” som elever enligt lag har rätt till om de fått F i en kurs.
Elever som knappt närvarat på lektionerna och knappt gjort en övning, läxa eller öppnat läroboken, har haft rätt att prövas på hela kursen – utifrån målen i betygskriterierna. I ett renodlat färdighetsämne som matematik kan det möjligen fungera att testa elever mot mål genom en eller två större prov men i orienteringsämnen som historia, samhällskunskap eller biologi där stora mängder ämneskunskaper ska läras in, bit för bit under ett helt år, blir sådana prövningar mot målformuleringar ett rent fuskförfarande.
”Betygen har spelat roll – inte kunskaperna”
Det är ingen slump att elever idag upplever att de går i skolan för att testas och betygssättas, snarare än att undervisas och lära sig saker. Vi vuxna har ju med önskvärd tydlighet visat att det är så skola är. Avbockning av betygskriteriernas formuleringar har varit det viktiga – inte lärandet. Betygen har spelat roll, inte kunskaperna.
Men nu ska betygskriterierna strykas. Istället ska vi lärare bedöma elevernas kunskaper utifrån ämnets syfte, mål och centrala innehåll, med hjälp av 1–10-skalan, och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Har eleven godtagbara kunskaper, goda kunskaper eller mycket goda kunskaper i vårt ämne? Personligen är jag övertygad om att det kommer att bli en enorm förbättring, både för lärare och elever.
Min förhoppning: Att lärandet blir viktigt igen
Min förhoppning är att det nya betygssystemet kommer att stötta en syn där läraren bedömer hur väl eleven presterat under kursens gång, i relation till den undervisning eleven fått utifrån det centrala innehållet.
Eller med enklare ord: Att vi lärare ska bedöma hur mycket eleven lärt in och kan av det vi lärare undervisat om.
En sådan förskjutning från undervisningslöst uppvisande till inlärande över tid skulle innebära att lärarens lektioner och undervisning blev viktiga igen. Att den viktiga nötningen, övningen och repetitionen blev viktigt igen. Att lärandet blev viktigt igen.
Det vore en stor vinst för både lärare och elever.
LÄS ÄVEN:
Frågor och svar – så här ska nya betygssystemet funka
22 viktiga förslag om nya betygssystemet
Varningen: ”Nya betygen har sidoeffekter”
