”Vi har ju tydligen ett sådant rikt utbud av skolor så någonstans måste det ju finnas en sådan här pedagogisk modell som jag kan välja!?”, skriver Filippa Mannerheim och undertecknar med ”förälder som bekymrat letar runt i marknadsskoledjungeln”.

Efterlysning: Jag söker efter en traditionell skola åt mina barn. Jag har hört att Sverige, med sin skolmarknad erbjuder mängder av pedagogiska alternativ och att valfriheten gör att vi föräldrar själva kan välja exakt det vi vill ha åt våra barn. Nu söker jag med ljus och lykta efter en skola som liknar den jag själv gick i på 80-talet – på den tid svensk skola var en av de bästa i världen i internationella kunskapsmätningar. 

Jag söker en skola där mina barn kan få trygghet och studiero i en lagom stor klass med ca 20-25 barn. Jag söker en skola där lärarna arbetar lärarlett och håller väl förberedda lektioner där de undervisar genom att berätta, visa och förklara i helklass, där de skriver och sammanfattar på tavlan, definierar ord och uttryck och låter eleverna skriva av i sina anteckningsböcker – för hand, eftersom alla lärare på skolan vet att vi lär oss bättre så.  

En skola där läroboken är navet

I den skola jag söker är inlärande av ämneskunskaper, inte uppvisande av förmågor i fokus och läroboken är undervisningens nav. Det är läroboken som alla lärare undervisar utifrån, högläser i, arbetar med och det är läroboken som eleverna läser på i, till läxförhör och prov. Därför finns det också stora, välfyllda bokförråd med läromedel och skönlitteratur i klassuppsättningar på skolan och det är lärarna själva som bestämmer vilka läromedel som ska beställas varje år. Alla elever har pappersläromedel i alla ämnen – läroböcker som de får och ska stryka under och anteckna i, på lärarens uppmaning och inför inläsning till prov. 

Läxor och prov är självklara inslag i den skola jag efterlyser och stöttas av skolledningen eftersom rektorn är inläst på kognitionsvetenskap, vet att testningseffekten är den mest effektiva metoden för inlärning och att repetition är a och o för att befästa kunnandet. Läxorna på den skola jag söker handlar inte om att producera arbeten utan om att öva, nöta och träna på små utvalda delar som läraren gått igenom innan. Om eleven inte gör sina läxor ringer rektorn hem för att uppmärksamma oss vårdnadshavare på att det är vårt ansvar att se till att barnet gör läxorna. 

Skriftliga prov är den vanligaste examinationsformen och skolledningen är noga med detta, eftersom de vet att prov är ett viktigt pedagogiskt verktyg som stärker lärandet mer än om eleverna utsätts för tidskrävande grupparbeten, muntliga föredrag eller får producera poddar om kärlek eller göra egna mobilfilmer om hållbar utveckling. Inlämningsarbeten existerar inte eftersom skolledningen är noga med att eleverna själva ska göra skolarbetet – inte vi föräldrar eller ChatGPT. 

Däremot har eleverna inte fri tillgång till digitala enheter. Mobiler låses in i ett skåp i början av skoldagen och eleverna använder datorerna sparsamt och endast när läraren anser att det är av pedagogisk vikt. Då bokar läraren en av skolans datasalar. Normalläget är att eleverna arbetar med papper och penna eftersom det främjar lärandet och de slipper distraheras av saker på nätet. 

Naturligtvis undervisas eleverna på skolan av legitimerade lärare på god svenska! 

Den skola jag söker har ändamålsenliga lokaler, en aula där man kan samla skolans barn vid avslutningar, provskrivningar, högtider och viktiga händelser, en skolmatsal med näringsriktig mat, en stor och fin skolgård som nyttjas på rasterna, ett välfyllt skolbibliotek med en utbildad skolbibliotekarie som går ut i klasserna och bokpratar, har bokcirklar och hjälper eleverna rätt vid utlåning.  

Vad skolan däremot inte präglas av är progressiva modeflugor som ”differentierad undervisning”, ”agila lärmiljöer”, ”värdeskapande eller kooperativt lärande”, ”formativ bedömning”, ”relationellt lärande”, ”kunskapssmatriser” eller ”elevcentrerad undervisning”. 

Och naturligtvis undervisas eleverna på skolan av legitimerade lärare på god svenska! 

En skola med stort antal speciallärare

I den skolan jag söker är lärarna välutbildade akademiker med hög status. De är fria att disponera sin väl tilltagna planeringstid som de själva anser klokt. Deras tjänster är reglerade. Möten och konferenser är få och lärarna bestämmer själva vilken fortbildning de behöver. Rektorn är noga med att lärarna på skolan undervisar på gruppnivå: En lärare undervisar en klass utifrån en planering. De barn som av olika skäl inte klarar detta helklasskoncept utan stör övriga eller halkar efter, plockas ut ur helklassundervisningen och får i stället undervisning i liten grupp med större lärarstöd. På det viset bibehålls lugnet i storklasserna. En enda elev tillåts inte riva sönder undervisningen för de 20 övriga.

På den skola jag letar efter finns ett stort antal speciallärare som arbetar med barn som behöver extraträning i läsa, skriva eller räkna. Däremot får inte begrepp som ”tillgänglig lärmiljö”, ”inkludering” eller ”extra anpassningar” ersätta extraträningen. Få dokument skrivs om eleverna på den här skolan men desto mer utförs i syfte att lära dem saker. 

En skola där stök och bråk inte tolereras

Ordning och disciplin är något som skolledningen håller hårt på och vid eventuella ordningsproblem kallas föräldrarna omedelbart in för samtal med rektor och eleven får en skriftlig varning. Stök, bråk, förseningar och respektlös attityd från elever mot lärare och mellan elever tolereras inte och rektorn tar hand om detta och ser till att lärarna kan undervisa utan att behöva lägga tid på sådant. Lektionen är helig och lärarens kunskapsuppdrag fredas. Konsekvenstrappor existerar inte. 

Känner ni till en skola som denna i Sverige? Vi har ju tydligen ett sådant rikt utbud av skolor så någonstans måste det ju finnas en sådan här pedagogisk modell som jag som initierad, aktiv föräldrakund kan välja – i valfrihetens värdefulla namn! Eller är den skola jag beskriver… för dyr för Sverige? 

Hör gärna av er till redaktionen på Vi Lärare så att de kan vidareförmedla eventuella tips till mig. Hittelön utlovas! 

LÄS MER:

Marcus Larsson: Sven-Eric Liedman visar hur det finns hopp för oss lärare

Wiman: Eleverna behöver öva på både nötande och algoritmer

Per Kornhall: Demokratin kan hotas av teknikens faror