Kornhall: Vår tid är en utrednings-bonanza
Krönika Alla skolutredningar som nu följer på varandra har samarbetat kring helheten – och det ser väldigt bra ut så här långt, skriver Per Kornhall.
LÄS ÄVEN: Nya läroplaner – så ska läskrisen botas
Utbildningspoliskt lever vi i en väldigt spännande tid. Det är en riktig utredningsbonanza. Häromdagen presenterades läroplansutredningen (SOU 2025:19).
Det är en utredning som såvitt jag kan bedöma efter att ha tagit del av information och skummat förslag kan innebära ett stort steg framåt för svensk skola. Det är en utredning som tar ett samlat grepp kring läroplaner och kursplaner på ett sätt som såvitt jag kan bedöma skulle göra svensk skola bättre.
Det vill säga bättre för både elever och lärare. Läroplanen blir enklare och mer fokuserad och i samspel med kursplaner som både ger lärare frihet och stöd men framförallt ett tydligare mandat skulle utredningens förslag faktiskt kunna innebära ett skifte mot en mer professionell skola. Professionell i meningen inriktad på skolans huvuduppdrag och mindre en lekstuga för ideologer. Och det vore inte en dag för sent.
Flera utredningar i samverkan
Men det är en utredning som också finns och kommer i ett sammanhang. Det är viktigt att betona att denna utredning har samarbetet med andra utredningar som har i uppdrag att lägga förslag i områden som är viktiga för helheten. Det gäller utredningarna om betygsystemet, stödundervisning, lärares arbetstid, rektorers arbetsmiljö m.fl.
Men jag uppfattar det som att utredningarna har pratat med varandra och att det som kommer att finnas på regeringens bord för remisshantering är ett förslag där utredningarna samspelar och där man i princip kan ha en gemensam remisshantering för många av förslagen. Om så sker och om regeringen kan samla ihop sig till att genomföra förslagen som läggs vore det en bra sak för Sveriges skola, dess elever och personal, och därmed också för samhället i stort.
Dagens läroplaner skrevs för ett annat system
Det är – som utredaren Thomas Persson betonat i kommunikationen kring utredningen – nödvändigt att genomföra förändringar nu på grund av att de läroplaner som finns är så gamla. De skrevs i en tid innan kommunalisering och friskolereformen hade gett de effekter vi ser idag. Statens uppdrag till de drygt 800 huvudmän som ansvarar för grundskolor i Sverige måste vara tydligt.
Nuvarande läroplaner är dessutom skrivna i en tid när lärarens roll som kunskapsförmedlare av ideologiska skäl tonades ner. Sedan dess har det lappats och lagats och ofta utan blick för helheten. Som exempel nämner utredningen att digitaliseringen har fått större utrymme i dagens läroplan än vad läs och skrivutveckling har.
Det ska bli spännande att följa denna och de andra utredningarnas väg nu framöver. Men det ser väldigt bra ut så här långt!
LÄS ÄVEN:
