Här är vinstuttaget lika stort som 800 lärartjänster

3 maj 2023

Krönika ”Skolan dräneras på pengar – och pengar är lärartjänster”, skriver Per Kornhall.

Lärare i Stockholm protesterar mot nedskärningarna där. Men att man har det tufft i Stockholm är egentligen bara toppen på ett isberg. Det kommer finnas många, många kommuner ute i landet där situationen blir värre.

Men inflation och räntehöjningar kommer inte påverka en sak, nämligen att koncernskolornas aktieägare kommer att bli rikare. De aktiebolagsägda koncernskolorna bygger på en annan logik där vinsten för aktieägarna trumfar alla andra hänsyn.

Har gjort beräkningar

En intressant fråga är hur många lärartjänster man skulle kunna få i Stockholms stad om dessa skolor hade en elevpeng som var anpassad efter att vinstuttag var förbjudet eller för kommunernas större ansvar, eller om vinstuttag var förbjudet. Inom Nätverket för likvärdig skola har vi gjort följande ungefärliga beräkningar.

Ett sätt att räkna är att använda en schablon för hur stor elevpengen är för de fristående grundskolorna (grundbeloppet är cirka 105 000 kronor per elev och läsår) och multiplicera det med hur många elever i Stockholms grundskolor som uppskattningsvis går i koncernfriskolor (≈75 % av 29 000 = 21 000) och igen multiplicera detta med en uppskattad genomsnittlig vinst (≈ 8 %). Då får vi att av Stockholms stads skattemedel går ≈ 177 000 000 kronor till vinst. En medellön på 63 000 kronor i månaden ger 756 000 kronor/år (inklusive sociala avgifter) för en lärartjänst. Så vinsten tar bort 234 lärartjänster i grundskolan.

Utrymme för 600 lärartjänster

Man skulle också kunna räkna på ett annat sätt, nämligen genom att använda den procentsats som ursprungligen räknades fram som kompensation för skolpliktsansvar, med mera, som kommunerna har men inte friskolorna, nämligen 85 %. Det vill säga att skolpengen till fristående skolor skulle räknas ut som 85 % av kommunens kostnader för skolväsendet.

I Stockholm går 29 000 elever i friskolor som får 105 000 i genomsnitt i grundbelopp vilket är drygt 3 miljarder kronor. Om ersättningen istället var 85 % av grundbeloppet skulle det bli 456 miljoner mindre till friskolorna vilket skulle ge utrymme för 600 lärartjänster i Stockholm stad.

Skolan dräneras på pengar. Och pengar är lärartjänster.

När det gäller gymnasieskolorna kan vi där med hjälp av data från Skolverket och 2023 års prislista göra motsvarande ungefärliga beräkning. Antalet gymnasieelever i Stockholm stad är 41 758. I de kommunala gymnasierna går 17 882 elever och i de enskilda/friskorna går 23 879 elever. I procent betyder det att 57,1 % av gymnasieeleverna går i enskild skola/friskola och 42,3 % (17 680) av samtliga gymnasieelever går i en vinstdrivande skola.

Hälften går i Academedias skolor

50 procent (9 017)) av de elever som går i en vinstdrivande skola går i en skola ägd av koncernen Academedia. Ersättningen till deras gymnasieskolor i Stockholm är 841 000 000 kronor. Detta är exklusive moms (6 %) och exklusive strukturtillägg. Med momstillägg blir det 891 000 000 kronor. Den senaste redovisade rörelsemarginalen för Academedias gymnasieskolor låg på 9 %. Om vi antar att de övriga vinstdrivna gymnasieskolorna har liknande rörelsemarginal så blir det totala belopp som skolföretagen plockar ut från ersättningen 150 miljoner kronor.

Detta motsvarar cirka 200 lärarlöner räknat med en lärarkostnad på 700 000 per år och tjänst.

Totalt motsvarar vinstuttaget i Stockholms skolor någonstans runt 400 till 800 lärartjänster beroende på hur man räknar.

Det är viktigt att peka på att marknadsskolesystemet förutom att skapa olikvärdighet och segregation, svårighet att planera skolverksamhet med mera, också innebär att skolan dräneras på pengar. Och pengar är lärartjänster.

Rikta ilskan mot rikspolitikerna

Lite av ilskan som nu vänds mot Stockholms stad från lärares håll borde riktas mot rikspolitikerna som upprätthåller det här systemet trots skolans professioners motstånd. För de regelverk som skapar den här situationen styrs inte från Stockholms stadshus utan i Rosenbad och i Riksdagen.

(Vinstmarginalerna är låga uppskattningar utifrån uppgifter i koncerners årsredovisningar. Vi har i exempeln också bara räknat på grundbelopp. Detta är beräknat som ett snitt av grundbeloppen för de olika stadierna enligt Stockholms stads hemsida och prislistan för gymnasierna. Ovanpå det kommer andra ersättningar som socieoekonomiskt strukturbelopp och annat. Andelen koncernskoleelever är antaget vara 75 procent av friskoleeleverna i grundskolan i Stockholm. När det gäller gymnasiet har vi inte tagit hänsyn till de elever som går i Stockholm kan vara betalda av andra kommuner. Beräkningarna är inte exakta utan en skiss för att visa ungefärliga belopp. Någon inom Stockholms stads utbildningsförvaltning borde räkna ut mer exakta siffror!)

Per Kornhall är filosofie doktor, utbildad gymnasielärare, författare och debattör.