Röster för hårdare tag i skolan missar målet

I min förra krönika nämnde jag om forskningsresultat som visade att skolor som slutade med ordningsregler av bestraffande eller uteslutande karaktär. Man fann att på de skolor där man inte längre fick använda ”hårdare tag” ökade såväl resultaten i matematik, såväl som i läsning. Och det berodde inte på att de icke avstängda eleverna presterade bättre när de var i skolan, utan på grund av att hela skolan blev bättre på grund av en förändrad skolkultur.

Nu finns det ännu mer forskning som visar på samma sak (tack till @jonasvlachos för tips). Med hjälp av en ovanlig statistik har forskare i USA kunnat koppla ihop offentliga skoldata från North Carolina med arresteringsregister.

Det här visar forskningen

När man tittade efter resultat på arresteringarna utifrån mätningar av lärares påverkan på motsvarande betyg såg man ingen effekt. Men lärare som hade minskat mängden avstängningar och som arbetat med att förbättra närvaron minskade avsevärt framtida arresteringar.

Kornhall: Om lärare arbetar med ett bra skolklimat så har det effekt.

De skriver själva att resultaten tyder på att utvecklingen av icke-kognitiva färdigheter är centrala för skolans påverkan på brottslighet och belyser en viktig dimension av lärares sociala arbete som missas av testresultatbaserade kvalitetsmått.

Eller för att uttrycka det enklare: Det är inte lärares arbete med att få elever att få höga resultat som har betydelse, men om de arbetar med ett bra skolklimat, ser till att ungarna är i skolan och lär dem värderingar av det slaget så har det effekt.

Jag undrar om inte de röster som nu reses för hårdare tag i skolan helt enkelt riskerar att på riktigt missa målet. Vi ska nog inte låta paniken över gängrelaterat våldet leda oss in i en skola som leder till mer våld.

Forskning om tryckt text

När jag ändå håller på att tipsa om forskning som är viktig för skolan så kolla in den här länken. Det är nog en av de bästa sammanställningarna jag har läst om skillnaderna samt nack- respektive fördelarna med tryckt text och digital. Det finns tydliga, och i forskning observerade, skillnader där tryckt media liksom anteckningar för hand har tydliga värden för oss. Men precis som artikeln avslutas så handlar det inte om antingen eller, utan om båda två, och istället om när vi ska göra vilket:

”Istället handlar det om hur vi får ut det bästa av både print och on-screen. Wolf föreslår i sin RadioNZ-intervju 2018 att vi måste lära våra elever vilket medium som bäst passar syftet beroende på vad vi läser. Hennes bästa hopp för vår läsframtid är den "bi-läskunniga" hjärnan – en som använder de optimala färdigheterna för varje lässtil så att eleverna kan läsa djupt såväl online som i tryck.”

Självklart är det så.

• Per Kornhall är filosofie doktor, utbildad gymnasielärare, författare och debattör.

LÄS MER:

Kornhall: Formativ bedömning är inte en trend som ska blåsa över

Kornhall: Varning för en osund marknad med läromedel

Skolinspektionen hittar fel – men förbättrar inte elevers resultat