Krönika Per Kornhall om beskedet att skolpengen till friskolor ska ses över: ”Äntligen finns det en rikspolitiker som säger det alla politiker på andra nivåer, forskare, lärare, skolledare och förvaltningar har sagt”.
Lotta Edholm har i en intervju i DN diskuterat de kommande direktiven till den utredning som ska titta på ett nationellt skolpengssystem. Detta är ett av de största fallen framåt i de senaste decenniernas svenska skolpolitik. Äntligen finns det en svensk borgerlig rikspolitiker som säger det alla politiker på andra nivåer, forskare, lärare, skolledare och förvaltningar har sagt:
– Det gör att den ena delen av utredningen handlar om att komma till rätta med att friskolorna i dag är överkompenserade i förhållande till kommunernas uppdrag, säger Lotta Edholm.
Utredningen ska också, enligt DN, titta på det faktum att etablering av en friskola kan driva på kostnader i en kommun. Det senare har inte minst Linnéa Lindquist påpekat gång på gång utifrån sitt otroliga arbete med att på fritiden läsa alla kommunala budgetar.
Det är antagligen den bästa insats staten kan göra för att på sikt stävja kriminalitet och utanförskap.
Vad jag kan förstå innebär direktiven att det är staten som ska räkna ut ersättningen till de fristående skolorna. Riktigt vad det här kan innebära är svårt att sia om innan vi vet några detaljer. Det är dock tydligt att det skulle kunna vara första steget mot en mer nationellt finansierad skola. Om så är fallet vore det en av de största välgärningarna man kan göra som skolminister i Sverige idag. Det är efter 30 år med kommunaliserad och ohejdat marknadiserad skola dags att återvända till lite ordning och reda i det spretiga och olikvärdiga skolsystemet.
LÄS ÄVEN: Så vill regeringen förändra skolpengen till friskolorna
Det är antagligen också den bästa insats staten kan göra för att på sikt stävja kriminalitet och utanförskap – nämligen att se till att alla lärare och alla rektorer har värdiga möjligheter att genomföra sitt uppdrag.
Djävulen sitter i detaljerna
När Lotta Edholm var skolborgarråd genomdrev hon den resursfördelningsmodell som på ett radikalt och positivt sätt faktiskt har förändrat elevers möjlighet att klara skolan i Stockholms utanförskapsområden. Det är troligen det enskilda politiska beslut som tagits i Sverige som har skapat mest möjligheter för unga människor att klara skolan bättre. Ska hennes eftermäle som skolminister bli att hon var den som förmådde att starta samma utveckling fast på nationell nivå?
Vi vet inte och djävulen sitter i detaljerna. Vi får se när utredningens direktiv kommer och sedan vad den kommer fram till.
Men det här borde vara något som hela samhället skulle kunna samla sig till. Uppdraget som sådant finns i Tidöavtalet och det är i linje med en i övrigt bred majoritet i Riksdagen.
Kanske finns det en strimma av hopp vid horisonten?
LÄS MER:
Facket om ändrad skolpeng för friskolor: ”Äntligen fattar de”
Granskning: Var fjärde kommun betalar ”straffavgift” till friskolor
Efter kritiken mot skolpengen till friskolor: Löser inte problemen
För och emot – därför strider de om skolpengen