Lita på att lärarna är bäst på systematiskt kvalitetsarbete

Det råder en del meningsskiljaktigheter och olika uppfattning om vad som är systematiskt kvalitetsarbete och hur det bäst skall genomföras. Diskussionerna går varma i olika forum och många verkar inte vara helt överens om vad det faktiskt är, hur arbetet skall bedrivas, vem som ska hålla i det eller vad syftet med det är. 

Vare sig man är förespråkare av systematiskt kvalitetsarbete eller motståndare till det – eller kanske både och – så har båda sidor, ja alla sidor egentligen, ett gemensamt mål eller åtminstone en gemensam förhoppning. Alla som arbetar i en skola vill att den egna verksamheten ska vara bra.

Och det är väl inget konstigt. Man vill ju att ens egen arbetsplats, den plats man tillbringar en väldigt stor del av sitt liv på, ska vara bra. Man vill trivas, känna att man gör ett bra jobb, att verksamheten rullar på och självklart vill man att ens elever ska lära sig mycket, att de ska känna sig trygga och att de ska få en god och lärorik skolgång. 

Vi har alltid sysslat med det

Jag skulle vilja påstå att lärarna alltid har sysslat med systematiskt kvalitetsarbete, och att det är ett arbete som ständigt pågår hos lärarna och i det arbetslag den ingår i. Det sker per automatik och det bedrivs till den grad så effektivt att många inte ens är fullt medvetna om att det sker.

Det kan uppstå när man står vid kopieringsmaskinen i väntan på att utskriften ska bli klar, det kan ske när läraren står vid kaffeautomaten och samtalar med sin kollega, det kan ske strax innan, under eller efter en lektion. Det kan ske innan arbetsdagen börjar, under arbetsdagen eller efter arbetsdagen. Det kan ske precis när som helst – och det sker hela tiden.

Då har det uppstått

Låt mig ge två exempel.

En lärare ska påbörja ett nytt arbetsområde med årskurs 4, låt säga om Vasatiden. Man bestämmer sig för att börja med att läsa inledningskapitlet i läroboken. Efter läsningen har man skrivit lite instuderingsfrågor som eleverna ska arbeta med. Lektionen genomförs, eleverna går ut på rast och man packar ihop sina grejer för att göra sig redo att gå in på nästa lektion med parallellklassen. Där inne har man tänkt göra samma sak då man arbetar med samma arbetsområde.

Men så kommer man på. “Just det, den där grejen som vi gjorde i 4A funkade sådär. Jag testar istället med en annan ingång med 4B. Då hinner vi läsa mer ur läroboken och så skippar jag instuderingsfrågorna till nästa gång. Kanske väcks intresset mer om jag gör så?”

Det sitter i en lärares ryggrad och det är det som driver de flesta lärare framåt. 

Här vill jag påstå att ett systematiskt kvalitetsarbete har uppstått hos läraren. 

1. Läraren håller i en lektion.
2. Under och efter lektionen upptäcker läraren vad som funkade bra, vad som eventuellt behöver ändras eller justeras.
3. Läraren förfinar och förbättrar de moment som den kan till nästa lektion eller till nästa tillfälle.
4. Upprepa steg 1–3.

Det systematiska kvalitetsarbetet har i detta scenario ägt rum och läraren har själv förfogat över det. Som lärare är man anpassningsbar, lyhörd för sig själv och för sin omgivning. Man förstår ganska fort vilka delar av sin undervisning som är framgångsrik och vilka som behöver ändras för att ta sig vidare. Det sitter i en lärares ryggrad och det är det som driver de flesta lärare framåt. 

Det blir mer verkstad

Det andra exemplet kan ske i arbetslaget på ett lagmöte. 

Man upptäcker att många elever har svårt med multiplikation och kort division. Man jämför resultat, pratar lite om vilka delar som uppfattas som särskilt svåra för eleverna och så bestämmer man sig för att ta ett extra krafttag. 

De kommande veckorna ska man satsa mer på att lära eleverna multiplikationstabellen, kanske kan någon som har lite tid över i schemat, stötta upp och hjälpa en grupp elever som har extra svårt med multiplikationstabellen? En lärare kanske kan dela med sig av hur den har arbetat för att lyckas? Diskussionen är igång och lärarna påbörjar det envisa arbetet med att lära eleverna multiplikationstabellen. Mindre snack, mer verkstad helt enkelt.

Brist på förtroende och tillit

Tyvärr ogillas denna typ av systematiska kvalitetsarbete då den helt enkelt inte dokumenteras eller synliggörs för andra utomstående. Den ogillas också för att den förutsätter något som det idag råder brist på. Förtroende och tillit. 

Förtroende för lärarna och tillit till lärarna. 

LÄS MER:

HP Tran: Det här är rent slöseri med skolpersonalens tid

”Granska kvalitetsarbetet i stället för att skylla på lärare”

”Självklart med systematiskt kvalitetsarbete”