"Det händer något kring synen på läromedel"

Läromedelsförfattare har länge varit en frustrerad kår. Vi vet hur bra våra läromedel är, men vi har sett hur deras betydelse förringats och hur feltänkta besparingar krympt möjligheten för lärare och elever att få tillgång till dem. Lärarkåren har dock, trots vad som kan beskrivas som en läromedelsfientlig diskurs hos myndigheter och styrdokument, velat ha och uppskattat läromedel.

Nu tycker vi dock att något hänt i det offentliga samtalet. Den pågående utredningen om Skolbibliotek och läromedel (SOU2019:04) är ett exempel. Ett annat är hur Skolverkets generaldirektör när han presenterade resultaten från Timss senast var tydlig med att tillgång till bra läromedel är ett sätt att öka likvärdigheten.

”Resultaten borde väcka den mest ­läromedelsfientlige ur dess pedagogiska törnrosasömn.

I höstas presenterade vi tillsammans med båda lärarfacken och de tre största elevorganisationerna en undersökning bland rektorer och lärare om läromedel. Signalen var tydlig: Bara 14 procent av lärarna kan köpa in de läromedel de anser sig behöva och allt för många kan inte köpa in några.

Vi tog också reda på hur läromedelsinköpen på skolor faktiskt ser ut. I snitt köps det läromedel för ungefär 600 kronor per elev och läsår i Sverige (en siffra som i kronor legat still i 30 år!). Men många av skolorna köpte in för mindre än så. Den här statistiken kan du läsa mer om på vår hemsida under rubriken ”Rätten till läromedel”.

Men vad tycker eleverna om läromedel? I en undersökning vi gjort i samarbete med Ungdomsbarometern, och som  vi inom kort kommer att presentera, så svarar 89 procent att läromedel är mycket eller ganska viktiga. De använder dem till att ta igen, fördjupa sig och för att förstå när inte läraren förklarat tillräckligt bra.

Det obehagliga är vad den minskade läromedelsanvändningen har lett till. Monika Vinterek med flera har undersökt förändringar i barns läsande i skolan. Resultaten borde väcka den mest läromedelsfientlige ur dess pedagogiska törnrosasömn. Mellan 2007 och 2017 ser de kraftfulla minskningar i barns läsning i skolan (Vinterek, Winberg et al. 2020).

Samma utveckling har noterats i Pisa där man noterar att elevernas läsande minskat och attityderna till läsning blivit mindre positiva/mer negativa bland elever i OECD-­länderna i genomsnitt men att denna trend är ännu starkare bland elever i Sverige  (Skolverket 2019).

Vi är glada över att vindarna verkar vända vad gäller läromedel i svensk skola men det är bråttom att göra något åt den olikvärdighet som etablerats. Att prata om att vi vill att barn ska läsa men samtidigt inte låta lärare köpa in de läromedel de och eleverna anser sig behöva är en dumsnål ordning vi måste sluta med. Och det behöver finnas pengar i systemet så att bra läromedel kan fortsätta utvecklas. Med duktiga lärare och bra läromedel kan vi bygga ett samhälle med kunniga, kloka och läsvana medborgare.