Krönika Ingenstans antyder statsministern att vårt trasiga betygssystem beror på en skev skolmarknad där man i jakt på elevkunder lockar med glada tillrop och höga betyg, skriver Maria Wiman.
LÄS ÄVEN: Skolinspektionen: Rektorer med dålig koll kan leda till glädjebetyg
Lärare och forskare har gastat i åratal om att dagens betygssystem är vilda västern. Men det skulle till en rektor på Handelshögskolan för att politikerna skulle reagera. I helgen satte Ulf Kristersson ned foten med besked när han i DN lät meddela att det får vara slut på glädjebetyg och att betygssystemet måste reformeras. Sent skall syndaren vakna, som gammelmormor Stina hade sagt.
Kristersson är arg och det är ord och inga visor när han uttalar sig. En betygsutredning ska tillsättas men redan nu hintar statsministern om en fiffig lösning. I framtiden ska inte bara de nationella proven rättas centralt. Resultaten ska dessutom vara avgörande för betyget och om någon bångstyrig lärare – gud förbjude – skulle använda sin egen kunskap och erfarenhet för att sätta andra betyg alltför ofta kommer det att bli repressalier.
Ja, Ulf skräder inte orden. Det kommer att bli hårda kontroller av skolor och man kommer för att citera statsministern själv ”slå ner hårt” på de skolor som avviker från provresultaten.
Kunskapssynen kommer förändras
Jojo, här sätts hårt mot hårt minsann. Och jag sitter här i min slutet-av-terminen-koma och försöker bena ut vad detta på riktigt skulle innebära. Först och främst tänker jag att de nationella proven måste utökas och bli mer omfattande, de måste täcka upp allt centralt innehåll.
Likaså borde det rimligen bli flera prov för glädjebetyg går ju utmärkt att sätta i alla ämnen. Nationella prov i längdhopp, träpallsbygge, uppsjungning och bildanalys kanske väntar vackert bakom hörnet! Och vi lärare som precis har fått veta att vår administrationsbörda ska minska! Hur ska det gå ihop? Det känns som att proppen ska gå vilken sekund som helst.
Det känns som att proppen ska gå vilken sekund som helst.
Inte nog med det. Om Kristersson får sin vilja igenom kommer hela vår kunskapssyn att förändras vare sig vi vill eller inte. Våra barn kommer mycket snabbt att förstå att vad man presterar i tvåan, femman och åttan på det stora hela inte betyder ett korvöre, såvida man inte levererar på elitnivå var tredje år när det är prov. Det gäller att vara i toppform de veckor proven ges. Här finns ingen plats för svackor, formativ bedömning eller dåliga dagar. Barn som redan nu är stressade inför de nationella proven kommer snart att få känna på avancerad hjärtklappning. Sanna mina ord, jag förstår inte hur detta ska gå till.
Uppenbarligen är det lärarna det är fel på. Vi kan inte anförtros den myndighetsutövning som betygssättning innebär. Det jobbet måste lejas bort på någon annan och om vi inkompetenta lallare till pedagoger mot förmodan skulle trotsa provresultaten kommer Skolinspektionen klampandes på stabila galoscher.
Finjusterar prydligt på toppen
Ingenstans i intervjun antyder Kristersson på riktigt att vårt trasiga betygssystem beror på en skev skolmarknad där man i jakt på elevkunder lockar med glada tillrop och höga betyg. Vi vet ju att den största betygsinflationen finns i våra friskolor. Skolinspektionen har gjort nedslag bland annat i prestigefyllda skolor som Campus Manilla, Lundsbergs skola och Täby enskilda gymnasium. En rapport från 2018 visade att Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan är mest givmilda när det vankas betyg.
Men istället för att gräva från grunden och åtgärda det som får hela bygget att svaja, fortsätter man att finjustera prydligt på toppen. Fler prov, mer administration, hårdare tag, stolpigare kunskapssyn, in i ledet för tusan!
Jag borde avsluta med något snärtigt. Men jag orkar tamejtusan inte. Det här är så dumt att klockorna stannar, handduken är inkastad och allt har barkat käpprätt åt skogen för längesedan. Slut på meddelandet.
LÄS MER:
Per Kornhall: Så gick betygssystemet från begripligt till skadligt