Förslagen från alla skolutredningar kostar pengar eller kräver fler lärare per elev – och med sjunkande barnkullar finns ett gyllene tillfälle att genomföra dem. Vi får hoppas att staten inte försitter det tillfället, skriver Per Kornhall.

Skolutredningarna duggar tätt nu och kommer göra så en tid framöver. Det är en spännande tid för skolan eftersom regeringen har majoritet att genomföra sina förslag.

Redan förra året kom lärarutbildningsutredningen. Jag ser den som ett stort fall framåt. Det utredaren föreslår är vad lärare har efterfrågat väldigt länge – mer praktiknära och mer undervisningsrelevant innehåll. Rent konkret innebär förslaget en ganska stor omflyttning och förändring av stoff. Förutsatt att lärosätena gör vad utredaren vill och som regeringen kan besluta.

Jag lade till ett ”förutsatt” för jag ser framför mig ett motstånd från vissa håll inom lärarutbildningarna. Människor har byggt strukturer men också karriärer kring de regler som finns och de kommer sannolikt att försvara dessa. Om inte förslaget ska bli en tummetott krävs att regeringen inte vattnar ur dem.

Man ska vara medveten om att det också ute på lärosätena finns många personer som välkomnar förändringarna. Det pågår nog något av ett generationsskifte, tänker jag.

Okänd utredning ”en liten guldgruva”

En utredning som nog gått lite under radarn för att den kan verka smal är den om förstärkningsundervisning i skolan. Men om du är intresserad av hur skola styrs och vill få lite förståelse för hur man tänkte när man byggde det svenska skolsystemet är den utredningen – och dess förslag – en liten guldgruva.

Utredaren redogör för hur man en gång i tiden räknade fram lärares undervisningstid, inklusive extra tid för stödundervisning och går igenom det vetenskapliga stödet för olika tänkbara lösningar. En viktig aspekt i den utredningen är att det föreslås en försöksverksamhet. Det i sig innebär att vi återvänder till en metod för att utveckla skolan som var vanlig innan 1990-talets skolreformsrally började. Nämligen att vi provar om något fungerar innan vi rullar ut det i stor skala.

Ett gyllende tillfälle

En gemensam faktor för de utredningar som lagts och som kommer är att de föreslår förändringar som kostar pengar eller kräver fler lärare per elev. Det kan verka underligt när vi vet att det är en stor lärarbrist och hur gärna kommuner och skolföretag vill spara på skolan. Men utredarna pekar på att barnkullarna nu sjunker och att det därför finns ett gyllene tillfälle att genomföra just sådana förändringar. Vi får hoppas att staten inte försitter det tillfället.

Jag skriver staten för det är ju ett genomgående tema för de utredningar som nu läggs och ett uttalat mål. Statens kontroll över skolan via regleringar ska öka enligt utbildningsdepartementets ministrar. Och ett viktigt fundament kan ju komma i de utredningar om skolans finansiering och vinstuttag som kommer senare i år. Inte minst är utredningen om en nationell skolpengsnorm en avgörande pusselbit om staten ska kunna tillse att kvalitet blir någorlunda likvärdig över landet.

Skolan är för Sverige alldeles för viktig för att alla avgörande beslut ska fattas av kommunfullmäktige, utbildningsnämnder eller i aktiebolags styrelserum.

LÄS ÄVEN:

Utredarna: Ett samlat grepp för att stärka svenska skolan

Regeringens utredare: Lärares tid ska regleras

Frågor och svar – så här ska nya betygssystemet funka

Nya läroplanen: Så förändras undervisningen

Förslaget: Så blir gymnasiets nya yrkesprogram

Kornhall: Vår tid är en utrednings-bonanza