”Har någon en fråga?” är en dum fråga

”Karin, jag tycker nog inte att du var tillräckligt tydlig”. Den återkopplingen fick jag av en elev när det uppstod förvirring kring ett reportage som skulle skrivas. Spontant ville jag svara att ”hörrudu jag har minsann jobbat med det här i 20 år, jag klarar nog att riva av en genomgång. Det är nog du som inte lyssnat”. Men sedan började tanken landa. Hur ofta säger en elev så egentligen? ”Karin, jag tycker nog inte att du var tillräckligt tydlig.”

Många gånger har jag stått inför klassen och ställt den dumma frågan ”är det någon som har en fråga?” Den dumma frågan får sällan ett svar, för vem vill där och då inför alla säga att de inte förstått? Det spelar ingen roll att jag ständigt påminner om att det troligen är fler som funderar på samma sak.

Tydlighet och struktur är avgörande

Om en enskild elev inte förstår uppgiften medan resten av klassen kommer i gång med arbetet så får jag prata lite extra med den eleven. Men om de är 20 stycken som inte förstår måste jag ju börja fundera på vad har jag varit otydlig med. Vad är det egentligen jag vill förmedla och hur kan jag göra det bättre?

Att vara tydlig och strukturerad är oerhört centralt i allt ledarskap. Att visa vart vi är på väg. Att sätta struktur och att ha ramar. Men att förmedla ramarna och strukturen kan vara knepigt. Jag har en inre bild av vad jag vill och tycker att den är tämligen självklar. Men hur visar jag för mina elever det som jag tycker är självklart?

Reflektion kan vara smärtsamt – men värt det

Att reflektera över sitt ledarskap är alltid utmanande, men inte alltid roligt. Jag tyckte att jag var tydlig, att jag hade en bra plan och att jag hade förmedlat det. Men är det många som inte förstår behöver jag ta en till vända och fundera. Hur kan jag göra det här på ett annat sätt?

Är det så att tillvägagångssättet jag använt i alla år egentligen aldrig var särskilt bra? Eller var det toppen för flera år sedan men idag krävs något annat? Ska jag bryta upp uppgiften i mindre delar? Behöver jag använda en bild? Finns det någon film som kanske kan hjälpa? Eller behöver jag helt enkelt ta det en gång till? Har jag gått för fort fram? Har jag glömt någon av grunderna som behövs för att göra ämnet begripligt? 

Viktigt att vara prestigelös

Frågorna i min reflektion blir alltid många. Ibland är det så enkelt som att jag nog behöver ta det en gång till men ibland kan det faktiskt vara så att idén, övningen eller genomgången var nog inte så brilliant från början. Då gäller det att vara prestigelös inför sig själv och säga ”Kom igen Karin, bättre kan du”.

Jag var nog inte tydlig nog.