Regeringen behöver genomföra reformer som säger farväl till New Public Management. Ett sammanhållet nationellt skolsystem behöver upprättas, där staten reglerar verksamhetens ramfaktorer så att vi lärare kan fokusera på vårt kärnuppdrag.

Sedan början av 1990-talet har skol­väsendet gradvis genomgått en omstöpning som fått negativa konsekvenser för såväl barn och elever som lärare, förskollärare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått ett hårt decentraliserat och konkurrensutsatt system som styrs av en överdrivet stor mängd olika mål, visioner och indikatorer.

Längst ut i en lång och rörig styrkedja finner vi läraren, vars arbetstid i allt lägre grad handlar om kärnuppdraget. Undervisningsrelaterat arbete har, mot bättre vetande, fått allt mindre utrymme i takt med att lärare förväntas vara administratörer, kuratorer, reklammakare med mera.

Dags att byta spår

Likvärdigheten har tagit stryk under dessa år. Sverige har gått från världens mest likvärdiga skolsystem, till det minst likvärdiga i Norden. Styrmodellen New Public Management har inte levererat. Min uppfattning är att de 30 år som gått – lika länge som jag varit lärare – tydligt visar att det är dags att byta spår. Det behövs ett genomgripande skifte så att kvalitet och likvärdighet sätts först.

Lärarprofessionens arbetsförhållanden är nyckeln för att vrida utvecklingen rätt. Tilliten till vår yrkesskicklighet är A och O. Vi behöver gå från regleringar av vad lärare ska och inte ska göra, till regleringar av faktorer som måste vara på plats för att god undervisning ska kunna ske. Eller annorlunda utryckt: Från regleringar av lärares yrkesutövning, till regleringar av huvudmännens skyldighet att ge lärarna rätt förutsättningar.

Tilliten till vår yrkesskicklighet är A och O.

Ramfaktorer som gruppstorlekar, tillgången till elevhälsa och särskilt stöd, lärares undervisningstid och tiden för planering saknar i dag skarpa regleringar. Detta trots att just dessa är helt avgörande för kvalitet och likvärdighet. På motsvarande sätt som staten genom hot om lagstiftning satte press på oss fackliga organisationer när det gällde arbetsrätten, bör regeringen nu sätta press på skolväsendets arbetsgivare vad gäller regleringar av lärares planeringstid och undervisningstid.

Landa inte i halvmesyrer!

I våra nordiska grannländer är liknande regleringar en självklarhet. I Norge regleras gruppstorlekar med hjälp av en norm för lärartäthet. I Finland regleras lärares undervisningstid genom en fastställd undervisningsskyldighet per vecka och ämne. I Danmark är det förbjudet att överlåta driften av skolor till stora vinstdrivande koncerner.

Regeringen har påbörjat ett reformarbete med lovande ambitioner. Det finns statliga utredningar igång om regleringar av skolmarknaden och lärares tidsutrymme för kärnuppdraget. Vad det blir av dessa politiska föresatser återstår så klart att se, men jag hoppas innerligt att det leder till konkreta och skarpa åtgärder. Jag kan inte nog understryka hur angeläget det är att regeringen inte landar i halv­mesyrer och hafsverk. Svenskt skolväsende behöver ett systemskifte. 

JUST NU

  • Tummen upp: Regeringen inför krav på att alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Bra, fortsätt reglera fler ramfaktorer.
  • Tummen ner: Få signaler om satsningar på skola och utbildning inför höstens budgetproposition. Oroväckande.

Ledare i Vi Lärare #5 2024