”AI-studenten förstår inte vad ett lärarprov är”

Förutom det djupt oetiska i att profitera på kommunala lärares skattefinansierade arbete, skapa stor stress för en redan belastad lärarkår och mjölka pengar ur välfärden för egen vinning, finns det andra betänkligheter gällande detta: De rent pedagogiska.

Idén om AI-modellen visar nämligen en skriande brist på förståelse för vad ett lärarprov är, nämligen en självklar del av lärarens undervisning. Detta till skillnad från ett diagnostiskt prov.

En diagnos eller ett nationellt prov mäter elevers redan erhållna kunskaper och förmågor. Det fungerar som ett sorts lackmustest efter år av tidigare skolgång. Elevers generella ämneskunskaper och förmågor i ett ämne bedöms, vilket ger oss viktig information på individ- och systemnivå. Men ett prov som lärare använder i sin undervisning är något helt annat. Det har med pedagogik att göra.

Speglar och stärker undervisningen

Ett prov som genomförs efter ett undervisningsmoment är lärarens personliga verktyg för att bedöma hur väl eleven lärt in det som läraren undervisat om och som klassen arbetat med under det aktuella momentet. Ett prov tar alltså rygg på den undervisning läraren gett sina elever under kursmomentets gång.

Ett prov i undervisningen är inte ett fritt svävande, fristående test (vilket en diagnos eller ett nationellt prov är) utan speglar undervisningen och det lärande som förhoppningsvis skett. Det kan vara mycket små, till synes obetydliga delar man testar sina elever på. Varje provfråga är noggrant utformad efter det man arbetat med, den lärobok man använt, de diskussioner man haft i klassen, de övningar eleverna gjort.

En lärare kan inte rakt av överta en kollegas prov – bara inspireras av det. Ett lärarprov måste justeras efter den undervisning eleverna fått och det skiljer sig nästan alltid åt.

Att skapa och bedöma prov är att reflektera över sin undervisning så att den hela tiden kan utvecklas.

Många i klass A kanske var sjuka under lektionen om Charles Dickens. Då justerar vi provet efter det. I klass B var det många som hade svårt att förstå fotosyntes och vi var tvungna att repetera mera. Men sitter verkligen förståelsen nu? Provet justeras.

Ett undervisningsprov ger mig som lärare ett stabilt underlag för bedömning men handlar även om att stärka mina elevers inlärning och utveckla min egen undervisning.

Vår unge entreprenör förstår ingenting av detta. Han ser lärares prov som lösryckta artefakter, fullt säljbara och fritt hängande i ett pedagogiskt skolvacuum. Och han tänker sig dessutom att AI ska rätta proven åt lärarna. Den unge mannen har gravt missuppfattat vad god undervisning är.

Reflekterande lärare är bättre

Ett prov ger eleverna ett resultat på en prestation men även omedelbar återkoppling till mig som lärare om vad just de här eleverna verkligen förstod eller hade extra svårt med. Under rättningsprocessen får jag som lärare svar på hur min egen undervisning landat i elevgruppen.

Efter tio rättade prov i en klass, inser jag att jag måste byta plats på två delmoment om antiken till nästa år. Det hamnade i fel ordning. Texten om språksociologi var för vag och måste bytas ut eftersom majoriteten missförstod budskapet. Och jag måste ha ett bättre exempel på ”parallellhandling” och hitta en mer elevnära definition av ”katharsis”.

Att skapa och bedöma prov är att reflektera över sin undervisning så att den hela tiden kan utvecklas. Om vi tror att lärare inte längre behöver reflektera över sin undervisning– ja, då är detta blivande AI-verktyg helt perfekt för svensk skola! Men om vi snarare är övertygade om att reflekterande lärare blir bättre lärare – ja, då är handelsstudentens storslagna innovation bara att kasta på soptippen.

Eller för att avsluta med ett citat som ibland tillskrivs författaren Arthur C. Clarke: “Any teacher who can be replaced by a machine should be”