Granskning: Var tredje lärare riskerar bli utbränd

Psykisk ohälsa står i dag för över hälften av alla längre sjukfall. De vanligaste är stress­relaterade, visade Försäkringskassan nyligen i en rapport.

Det är väl belagt att det främst är dålig arbetsmiljö som orsakar stressrelaterad sjukfrånvaro.

– Underbemanning är ett generellt problem i välfärdssektorn inklusive skolan. Det är helt enkelt för få som ska göra för mycket. Om arbetsmiljön präglas av en obalans mellan krav och resurser ökar risken för stressrelaterad sjukskrivning kraftigt, säger Ulrik Lidwall.

Långa sjukskrivningar

Bland lärare är det framför allt förskollärare och fritidspedoger som löper ökad risk – jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden – att bli långvarigt sjukskrivna om man inte tar hänsyn till diagnos, enligt en studie av Försäkringskassan från 2020.

När det däremot gäller psykiatriska diagnoser, till exempel reaktioner på svår stress och utmattningssyndrom, är risken större för samtliga lärargrupper plus studie- och yrkesvägledare. 

Den allt vanligare diagnosen ”utmattningssyndrom”, som beror på långvarig negativ stress, innebär ofta sjukskrivningar i ett halvår eller mer.

– Man kan befara att de nedskärningar som nu pågår inom förskola och skola kommer att leda till att sjukskrivningarna ökar ytterligare, säger Ulrik Lidwall.

Varannan lärare dränerad

I en ny undersökning av Sveriges Lärare konstateras det att många förskollärare och lärare har en mycket pressad arbetssituation och riskerar att drabbas av utmattning.

En del av studien är en enkätundersökning bland lärare och förskollärare som genomfördes under maj 2023. Sedan dess har många skolor och förskolor fått se sina resurser reduceras med resultat att personalens arbetsvillkor sannolikt har försämrats ytterligare.

Studien bygger på mätinstrumentet MBI – beräknar summerad utmattning och grad av utbrändhet för läraryrken – och visar bland annat:

• Över hälften av de svarande lärarna (inklusive förskollärare) upplever att de en gång i veckan eller mer arbetar för hårt och att arbetet gör dem känslomässigt dränerade.
• Lika ofta känner en av fyra lärare sig utbränd på grund av arbetet.
• 36 procent har en hög grad av utbrändhet (i enlighet med MBI:s mått för summerad känslomässig utmattning).
  I genomsnitt känner sig lärarna utmattade flera gånger i månaden.
• Fyra av tio lärare inom förskolan och grundskolan har en hög grad av utbrändhet. I gymnasieskolan är motsvarande andel en av fyra och inom komvux en av fem.
• 67 procent av de svarande lärarna har under de senaste tolv månaderna övervägt att byta yrke. 39 procent har övervägt det minst en gång i månaden och 22 procent minst en gång i veckan.

Lokalt arbete en nyckelfaktor

Hälften av dem som sällan eller aldrig får hjälp av sin chef att prioritera bland arbetsuppgifter uppvisar en hög grad av utbrändhet, vilket kan jämföras med en tiondel av dem som alltid får stöd och hjälp.

Studien visar också på nyttan av bra lokalt arbetsmiljöarbete. Graden av utbrändhet är mer än dubbelt så hög bland lärare som uppger att det inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete på deras arbetsplats jämfört med dem som svarar att det sker i mycket stor utsträckning.

– På alla nivåer inom utbildningssystemet behövs det en ökad medvetenhet och ökad kunskap om arbetsmiljöfrågor och om betydelsen av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Kristian Hansson som är sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

– Det är viktigt att tidigt uppmärksamma problemen, hur de hänger ihop och systematiskt arbeta med dem. För stor arbetsbelastning och förekomsten av hot och våld till exempel, samverkar ofta med varandra på ett negativt sätt, vilket kan leda till en ohälsosam spiral.

Kristian Hansson säger att i takt med att utbildningskraven har ökat i samhället har även kraven i utbildningssektorn gjort det.

– Skolan ska lösa allt fler samhällsproblem, men får inte resurser till det. Resultatet av den växande obalansen mellan krav och resurser är bland annat ökad arbetsbelastning och stora sjukskrivningstal.