Rektor utreds för brott – struntade i skyddsstopp

Rektorn på Engelbrektsskolan lät undervisningen fortsätta – trots att facket utfärdat ett skyddsstopp.

Arbetsmiljöbrott Efter att 180 mellanstadieelever lämnats utan tillräcklig tillsyn uppstod omfattande bråk på Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm.
Skyddsombudet skyddsstoppade verksamheten men skolans ledning ignorerade det.
Nu utreds rektorn, Tomas Hultquist, för grundlagsbrott och för brott mot arbetsmiljölagen.

Jan Huss

22 dec 2023

Kaos och slagsmål uppstod när 180 elever på mellanstadiet lämnades utan tillräcklig tillsyn på Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm i slutet av november.

Skyddsombudet upplevde situationen så allvarlig att han beslutade att skyddsstoppa verksamheten.

Skyddsstoppet ignorerades av skolledningen och rektorn Tomas Hultqvist.

Inlett flera processer

Nu har Sveriges Lärare inlett flera processer mot skolan, bland annat brott mot arbetsmiljölagen och mot yttrandefrihetsgrundlagen. Det senare efter att flera i personalen vittnat om att skolledningen försökt ta reda på om någon av dem pratat med media om händelsen.

Efter bråken på skolan, där även en förälder blev inblandad, skickade Rektorn Tomas Hultkvist mejl till vårdnadshavarna där han tonade ned händelsen och även skrev att de säkerställt att:

”…de verktyg vi använder för att skapa en god arbetsmiljö för våra medarbetare samt trygghet och studiero för eleverna på vår skola är proportionerliga samt beslutas av skolledningen.”.

Simon Sandström, huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm.

En formulering som inte imponerar på Sveriges Lärares huvudskyddsombud Simon Sandström.

– Huruvida ett skyddsstopp ska sättas eller inte beslutas inte av skolledningen. Deras arbetsledningsrätt fråntas dem vid ett skyddsstopp. Skyddsstopp är en rättighet utifrån arbetsmiljölagen, säger Simon Sandström.

Hade kunnat undvikas

Han menar att hela den situation som nu uppstått hade kunnat undvikas om skolledningen följt processgången vid ett skyddsstopp.

– Arbetet skulle ha stoppats direkt eftersom skyddsombudet tagit över arbetsledningsrätten. Genom dialog skulle de sedan ha försökt hitta en lösning så att de kunde bli överens om att arbetet kunde återupptas på ett säkert sätt.

Hade skolledningen inte accepterat stoppet skulle de omgående ha vänt sig till arbetsmiljöverket som då gjort en egen bedömning. Inget av detta gjordes.

– Undervisningen i skyddsstoppad verksamhet fortsatte trots att skyddsombudet inte meddelat att han anser riskerna vara undanröjda och att arbetet är säkert. Det är viktigt att tydliggöra att ett skyddsstopp kan sättas om det är allvarlig fara för liv eller hälsa.

”Våra medlemmar har inte gjort något fel”

I veckan blev det känt att Sveriges Lärare i två separata anmälningar kräver skadestånd av huvudmannen Stockholms Stad till utsatta medlemmar, skyddsombudet samt till förbundet.

– Yttrandefrihetsgrundlagen är ju en grundsten i ett demokratiskt samhälle. Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och skapa en god arbetsmiljö. Jag förutsätter att Stockholm stad står bakom att dessa lagar efterföljs av chefer på alla nivåer och i alla skolor, säger Simon Sandström.

Tvisteförhandlingar med Stockholm stad är sannolikt bara början på processerna.

– För oss i Sveriges Lärare är det såklart väldigt viktigt att driva detta på alla de sätt vi kan för att våra medlemmar ska få upprättelse. Det är arbetsgivaren som har det övergripande arbetsmiljöansvaret, och där har de brustit på så många sätt. Varken våra medlemmar eller våra förtroendevalda skyddsombud har gjort något fel.

Kan inte kommentera

Rektorn Tomas Hultquist skriver i sms till Vi Lärare att han inte kan lämna kommentarer i media under pågående process, men skrev nyligen till tidningen Mitt i Stockholm:

”Min uppfattning är att Sveriges Lärare har använt ett minst sagt oproportionerligt verktyg på ett slarvigt sätt och definitivt själva bär det största ansvaret för om skyddsstoppet inte fullt ut har följt gällande rutiner och riktlinjer”.

Engelbrektsskolan har tidigare uppmärksammats för en tystnadskultur där personalen inte vågar uttala sig, bland annat i en utredning gjord av Skolinspektionen.

”Faller under allmänt åtal”

Nils Funke.

Att försöka få reda på vem som eventuellt har uttalat sig för media är strängt förbjudet i offentligt finansierad verksamhet. Sedan 2017 gäller det även friskolor. Enligt tryck- och yttrandefrihetsexperten Nils Funke faller skolledningens försök att ta reda på om någon i personalen uttalat sig för media under allmänt åtal.

– Det låter som att rektorn uppsåtligen bryter mot efterforskningsskyddet. Det är ett brott som faller under allmänt åtal. Förutsatt att det finns bevis i form av inspelning eller om det varit systematiskt där flera i personalen fått direkta frågor är det något som JK, justitiekanslern, själv kan titta på utan att det görs anmälan av en enskild person, säger Nils Funke.

Sveriges Lärare har överlämnat en ljudinspelning i samband med sin anmälan där frågor som bryter mot efterforskningsskyddet hörs. Om JK anser att brott är styrkt kan de antingen rikta kritik, utdela böter eller döma till fängelse.

– Det sker ett antal gånger per år. Fängelse är ovanligt men villkorligt fängelsestraff har utdelats när det rört sig om repressalier som lönesänkningar, omplaceringar och liknande mot enskilda, säger Nils Funke.

Ställde in elevernas firande

Rektorn blev förra året JO-anmäld för ”kollektiv bestraffning” av en grupp vårdnadshavare. Efter en incident under sista veckan på vårterminen ställde rektorn in allt planerat firande för alla avgångselever.

Enligt anmälan uppmanades även skolans mentorer att vakta ingången till Engelbrektskyrkan för att inga årskurs-9-elever skulle ”slinka in”. Det beslutet drogs tillbaka då kyrkoherden meddelat att alla var välkomna till hennes kyrka och att hon kunde garantera säkerheten. Anmälan lämnades utan åtgärd av Justitieombudsmannen.

Vi Lärare har sökt rektor Tomas Hultkvist vid upprepade tillfällen för en intervju, men han upprepar i sms att han inte vill kommentera.

Vi Lärare har även sökt Stockholm stads grundskoledirektör, Peter Bragner, som meddelar att han inte kommenterar ”… ett enskilt ärende som är pågående”.

Skyddsstopp – så fungerar det

Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har skyddsombudet rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp. Det regleras av arbetsmiljölagen (6 kap 7 §)

Det spelar ingen roll om den som är utsatt för fara är anställd eller inhyrd arbetskraft – skyddsombudet får stoppa arbetet oavsett.

Så går det till:

Skyddsombudet meddelar arbetsgivaren att arbetet stoppats eftersom skyddsombudet bedömer att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 7 §.
Arbetsgivaren ska då ta ställning till vad skyddsombudsstoppet ska leda till:

Om arbetsgivaren accepterar skyddsstoppet:

Orsaken till stoppet åtgärdas och arbetet återupptas när skyddsombudet är överens med arbetsgivaren om att arbetet är säkert.

Om arbetsgivaren INTE accepterar skyddsstoppet:

Arbetsgivaren ringer Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket avgör om arbetet ska fortsätta vara avbrutet eller inte. Oftast genomför en inspektion samma dag eller dagen efter. Ibland avgörs ärendet via telefon.