Nya kravet från M och SD: Reglerad undervisningstid
Sveriges Lärare kräver reglerad undervisningstid – nu går M och SD på förbundets linje.
Arbetsmiljö
Moderaterna och Sverigedemokraterna vill se återgång till lagstadgad undervisningsskyldighet för att reglera lärarnas undervisningstid, enligt Sveriges Radio.
Det är också en av Sveriges Lärares huvudfrågor i den pågående avtalsrörelsen med Sveriges kommuner och regioner (SKR).
I Tidöavtalet nämns att lärares undervisningsskyldighet behöver en tydligare reglering och att den administrativa bördan ska lättas.
Nu driver Moderaterna och Sverigedemokraterna frågan om att återinföra ”usken” (undervisningsskyldigheten) i lag. Det rapporterar Sveriges Radio.
– Att återinföra undervisningsskyldighet kan leda till bättre arbetsvillkor, att lärare får bättre arbetsmiljö, att färre lärare lämnar yrket och att helt enkelt höja yrkets attraktivitet, säger Moderaternas skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist, till Sveriges Radio.
Sveriges Lärare:
– Det är glädjande. Att de ser att undervisning är det viktigaste lärare gör. Det går inte att klämma in hur mycket som helst, det blir inte bra. Ju mer undervisning desto mindre tid för för- och efterarbete och för varje elev, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Frågan är aktuell i förhandlingarna mellan Sveriges Lärare och Sveriges kommuner och regioner (SKR), och en av lärarfackets politiska huvudkrav.
Patrik Reslow, Sverigedemokraternas skolpolitiska talesperson menar att det är läge för staten att agera.
– Lärarna har velat ha det, man har inte drivit frågan tillräckligt hårt, det har inte funnits intresse hos Sveriges kommuner och regioner och då måste staten gå in, säger han till SR.
Då vill regeringspartierna se förändring
M och SD driver frågan för att få till en utredning under mandatperioden, Kristdemokraterna säger att de inte driver den men inte heller är emot den, enligt SR.
Något skolminister Lotta Edholm (L) inte kan lova, men har kommenterat i en intervju med Vi Lärare:
– Vi är ju absolut inte där än idag, men det är ju ingen hemlighet att jag vill se en starkare statlig styrning av svensk skola – eftersom det uppenbarligen inte fungerar alldeles bra som det gör idag, säger hon.
SKR avstår från kommentar med hänvisning till pågående förhandlingar, enligt Sveriges Radio.
Undervisningsskyldigheten ersattes med en årsarbetstid 1995.
”Går inte att gå tillbaka till samma"
– Men det går inte att gå tillbaka till samma system. Sedan usk-tiden har mängden övriga uppgifter ökat, detta måste begränsas. Men man måste också se till hur skolan ser ut idag, till exempel har vi fler elever med stora behov, säger Åsa Fahlén.
Finansieringen påverkar även frågan om reglerad undervisning.
– Skolan är underfinansierad, ska man göra det här måste man skjuta över medel eller låta staten ta över det finansiella ansvaret för skolan. Det behövs för en likvärdig skola i hela landet, säger Åsa Fahlén.
LÄS ÄVEN:
Partiernas svar – på Sveriges Lärares krav om regleringar
DOKUMENT: Så vill ministern förändra skolan
