Hon vill se lagkrav på behöriga förskollärare

Enligt skollagen ska det finnas förskollärare i förskolan. Men det sägs inget om hur många eller hur stor andel av personalen som ska vara förskollärare.

I sin senaste lärarprognos uppskattar Skolverket att det fram till 2035 behöver rekryteras 54 900 förskollärare om 70 procent av de som arbetar i förskolan ska vara förskollärare.

2021 var andelen 43 procent i kommunala förskolor och 30 i privata. Skillnaderna mellan olika huvudmän är dock mycket stora.

I fjol hade till exempel 20 procent av de anställda i Jokkmokks kommunala förskolor förskollärarlegitimation, enligt Skolverkets statistik. Motsvarande andel i Upplands Väsby var 25 procent, i Kalmar 64 procent och i Ystad 69 procent.

Skolministern satt i styrelsen

15 procent av de anställda i privata Futura­skolans förskolor hade 2022 förskollärarlegitimation och 28 procent av de anställda i Tellusgruppens förskolor.

Skolminister Lotta Edholm (L) satt i bolagets styrelse fram tills att hon för knappt ett år sedan tog plats i regeringen. Samma år hade, enligt Skolverket, 57 procent av de anställda i Jönköpings kommuns förskolor förskollärarlegitimation.

– Ett riktmärke bör vara att ett arbetslag på tre personer består av två förskollärare och en barnskötare med barnskötarutbildning, säger Petra Hultqvist som har arbetat som förskollärare inom Jönköpings kommun i drygt 20 år.

Större ansvar av staten

Sedan i våras är hon ordförande i Sveriges Lärares nationella skolformsförening för förskolan.

– Det är en jätteutmaning att kvaliteten på undervisningen i förskolan varierar så mycket mellan olika förskolor och delar av Sverige. Barnen får ingen likvärdig utbildning. Ibland tycks det mest handla om att säkra tillsynen, att det finns X antal vuxna på plats som kan se till att barnen åtminstone inte skadar sig. Förskollärare har högre ambitioner och målsättningar än så.

Vad ska man göra?

– Jag anser att staten ska ta ett större ansvar för förskolan, även när det gäller finansiering och kompetensförsörjning.

– För att förskolläraryrket ska bli mer attraktivt behöver lönerna dessutom höjas och arbetsförhållandena bli betydligt bättre. På många förskolor är arbetsbelastningen mycket hög och förutsättningarna för förskollärarna att utföra sitt kärnuppdrag dåliga.

Billigare med obehöriga

– Tid till för- och efterarbete av undervisningen till exempel, är på en del förskolor obefintlig. När det dessutom anställs många som helt saknar utbildning ökar belastningen på förskollärarna ytterligare. Mycket tid går åt till att handleda obehörig personal i stället för att utbilda barnen. 

Varför är det på många förskolor så få förskollärare?

– Det är billigare att anställa obehöriga. Den ekonomiska aspekten är påtaglig även om det finns ytterligare orsaker. Det borde lagstiftas om att alla barn i förskolan ska undervisas av legitimerade förskollärare. Ett maxtak för gruppernas storlek skulle skapa mer balans mellan krav och resurs.

– Kan man ens kalla det för förskola om det inte är förskollärare som undervisar barnen?

Kan man det?

– Jag tycker självklart inte det! Det räcker dessutom inte att bara anställa en förskollärare på varje förskola. För att kunna bedriva en bra undervisning behöver förskollärare ha kollegor att reflektera, diskutera och dela ansvaret med.

Tjänster annonseras inte ut

Petra Hultqvist berättar att en del förskollärartjänster inte utannonseras som de ska eller med mycket kort ansökningstid.

– Ibland går dessutom personliga egenskaper före behörighet när det ska anställas. Vi kan från arbetsgivare till exempel få höra att en person visserligen saknar rätt utbildning, men att hen är flexibel, samarbetsvillig, smidig, glad eller ”go” med barnen. En del huvudmän sätter kontinuitet före behörighet.

– Risken är stor för att de nedskärningar som nu pågår i flera kommuner kommer att leda till att de höga sjuktalen bland förskollärare ökar ­ytterligare.