Friskola tillbakavisar kritiken efter betygsfusket

I sitt beslut efter den oannonserade inspektionen vid Fria Läroverken Linköping skriver Skolinspektionen: 

”Vid intervju med de elever som deltagit vid det angivna prövningsförfarandet i matematik berättar de att det förekom att elever hjälpte varandra på proven.”

Myndigheten noterar också att elever beskrivit att de kunde fråga prövningsledaren om saker och att denne hjälpt till ”mer än vad man ska göra under prov”.

Menar att eleverna har missuppfattat situationen

Watma Educations tillförordnade vd Erik Ramberg avböjer att besvara Ämneslärarens frågor på telefon. I en intervju via mejl uppger han att friskolekoncernen anser att det inte gått till på det sätt som Skolinspektionen beskriver.

– När vi har talat med vår prövningsledare intygar vederbörande att eleverna inte har fått denna typ av information under själva prövningarna, svarar Erik Ramberg.

Varför har elevernas berättelser så liten betydelse i er bedömning?

– Efter samtal med prövningsledaren bedömer vi att det finns risk att eleverna har tolkat delar av handledningen som prövningstillfällen.

Delar ni Skolinspektionens beskrivning att ”det framstår som sannolikt att det har förekommit brister i förfarandet avseende de genomförda prövningarna i kursen matematik 1 a”?

–  Skolinspektionen menar att vi inte prövat kursens hela innehåll. Vi anser att vi har gjort detta, men att vi inte har dokumenterat detta på ett tillfredsställande sätt. Processen kring dokumentationen är nu åtgärdad. Nu kan vi även slå fast att modellen granskats i sin helhet och Skolinspektionen har inte haft något att invända mot modellen i sig.

På vilket sätt är processen kring dokumentationen åtgärdad?

– Dokumentationen sker nu helt i enlighet med det centrala innehållets rubriker.

En farhåga som lärare framfört är att eleverna kommer ut med godkänt betyg men med kunskaper som inte motsvarar betyget. Hur ser skolledningen på den risken?

– Vi har förtroende för våra lärares bedömning av elevernas kunskaper vid betygssättning och bedömer inte att det föreligger någon sådan uppenbar risk.

Om ni har förtroende för era lärares bedömningar – varför delar ni då inte deras bild av att eleverna i det här fallet legat långt ifrån betygskriterierna för E?

– Det handlar om olika lärares bedömningar vid olika tillfällen. När de fick sitt betyg efter avslutad kurs var det korrekt med F. När de fick sitt betyg efter prövning var det korrekt med E.

Skolinspektionen riktar kritik mot hur betygssättning och betygskataloger hanteras. Vad gör ni för att komma till rätta med de bristerna?

– De flesta bristerna uppstod för flera år sedan och det rör sig om ett relativt litet antal betygskataloger. Vi har ytterligare skärpt våra rutiner så att samtliga brister kring betygskatalogerna nu är åtgärdade.

Hur kommer det sig att brister som uppstått för flera år sedan fortfarande funnits i katalogerna?

– Vi ändrar inte i gamla betygskataloger. Om till exempel en lärare har slutat så går det inte att på ett rättssäkert sätt gå tillbaka och ändra i betygskatalogen.

”Flera lärare hade svårt”

I ett yttrande till Skolinspektionen skriver huvudmannen ”Flera lärare hade svårt att ändra sin traditionella undervisning utifrån de råd som gavs från utvecklingsledaren och återkopplingen till huvudmannen från utvecklingsledaren var att det ofta var svåra och utmanande dialoger med matematiklärarna. Deras benägenhet att ta till sig metoderna från utvecklingsledaren var i stor utsträckning låga.”

Vad är syftet med att uttrycka sig på det sättet om medarbetare?

– Vi som huvudman har ett ansvar att säkerställa att så många elever som möjligt uppnår tillräckliga kunskaper för att erhålla minst ett godkänt betyg. När vi identifierar utvecklingsbehov så sätter vi in de resurser och åtgärder som krävs.

Men varför skriver ni som ni gör om medarbetarna? Menar ni att de inte arbetat på det sätt som behövs för att säkerställa att så många elever som möjligt uppnår tillräckliga kunskaper?

– För att ge Skolinspektionen en samlad bild inför deras beslut. För oss handlar det här om eleverna, inte om lärarna. Vi såg att elever hade bristande kunskaper inom matematik och satte in åtgärder. Det avser vi fortsätta med vid behov.

Kommer ni fortsätta använda prövningsmodellen vid era skolor?

– Ja, vi kommer alltid att göra allt vi kan för att säkerställa att så många elever som möjligt uppnår tillräckliga kunskaper för att erhålla minst ett godkänt betyg. Här är prövningsmodellen ett av många verktyg, skriver Erik Ramberg.

Skolinspektionen: Samstämmiga uppgifter

Skolinspektionen underkänner Watma Educations tolkning att tillsynsmyndigheten inte har invändningar mot friskolekoncernens prövningsmodell.

– Det finnas skäl till försiktighet med att dra slutsatser kring annat än det som uttryckligen beskrivs i besluten, framhåller Fia Rosholm, utredare på Skolinspektionen.

I en mejlväxling med Ämnesläraren skriver Watma Education: ”Nu kan vi även slå fast att modellen granskats i sin helhet och Skolinspektionen har inte haft något att invända mot modellen i sig.”

Fia Rosholm, utredare på Skolinspektionen, håller inte med om den beskrivningen:

 – Av Skolinspektionens beslut framgår att de aktuella prövningarna i matematik haft vissa angivna brister. Skolinspektionens slutsatser gäller det som framgår i vår bedömning och därmed kan det finnas skäl till försiktighet med att dra slutsatser kring annat än det som uttryckligen beskrivs i besluten, kommenterar hon. 

Watma Education tillbakavisar också bilden av att elever kunnat hjälpa varandra och haft kännedom om innehållet i prövningen i matematik i förväg.

Fia Rosholm svarar:

– Beviskravet i Skolinspektionens beslut är att vi ska göra sannolikt att det har funnits en brist för att vi ska besluta om ett föreläggande. Utifrån att elever lämnat konkreta och samstämmiga uppgifter, men även med beaktande av den övriga utredningen som finns, har vi gjort bedömningen att det är sannolikt att den problematik vi beskrivit i beslutet har förekommit, uppger Fia Rosholm.