
Love, Iris och Sigge har koll på rutinerna i matsalen.
Förskolebarnen Joel, Arvid, Alma Astrid och Enni har samling med pedagogen Marie Larsson i klassrummet.
Överlämning
Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan. På så vis kan de under ett helt år sakta vänja sig vid den nya miljön innan det är dags att ta steget över till förskoleklass.
Varnhemsskolan, med 129 elever från förskoleklass till årkurs 6, ligger mitt i Vallebygden i närheten av Hornborgasjön i Skara. Närmaste granne är förskolan Lindängen. Men på förskolan hittar man numera inga femåringar, de är redan på plats i skolan. Där har de sedan några år tillbaka en alldeles egen lokal, och får under ett helt år möjlighet att vänja sig vid miljön innan det är dags att börja i skolan på riktigt.
Marie Wester, förskollärare.
– Det är ett stort steg att börja förskoleklass och på det här sättet kan vi minska oron hos både barn och vårdnadshavare. Det blir som en brygga att vandra över i stället för något som känns läskigt, säger förskolläraren Marie Wester.
Det hela kom till för några år sedan efter möten mellan förskolans och skolans rektor, förskoleklasslärare, förskollärare och fritidslärare som diskuterade sig fram till hur ett samarbete skulle kunna se ut, och modellen, som nu är inne på sitt tredje år, har fallit väl ut.
– Att vara på plats i skolan gör att barnen får möta lärare i förskoleklass, ser och lär känna de äldre barnen, äter i matsalen och så vidare. Det är fantastiskt att de får bekanta sig med skolan successivt under så lång tid, vanligtvis handlar det ju annars ofta bara om några enstaka dagar på besök och det blir inte bra. Det här sättet gynnar också barn med särskilda behov extra mycket, säger Marie Wester, som har hand om femåringarna tillsammans med två barnskötare.
Femåringarna på Tranan, som förskolegruppen kallas, får i lugn takt närma sig de strukturer som råder i skolan, bland annat med hjälp av ett skolliknande schema att förhålla sig till. Tranan arbetar även mycket med bildstöd och tydliga rutiner för att underlätta för barnen. Marie Wester berättar vidare att skolan och dess personal ser positivt på upplägget och att de är väldigt hjälpsamma.
Love, Iris och Sigge har koll på rutinerna i matsalen.
– Exempelvis har trä- och syslöjden bjudit in oss. Där berättade de äldre barnen för våra om slöjden och vad man får göra där. De visade upp sina egna alster och fick samtidigt möjlighet att träna på att redovisa. Även musiken har haft oss på besök och vi fick vara med när eleverna i skolan uppträdde med ”Sikta mot stjärnorna”. Allt är ett ömsesidigt samarbete som alla har glädje av, säger hon.
Själva överlämningsproceduren är dock densamma som på många andra förskolor, med utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare och intervjuer med barnen. Därefter bjuder skolan in till informationsmöte för att vårdnadshavarna ska få träffa personalen.
– Då finns även möjlighet att ställa frågor, men nu när barnen har varit i skolan ett helt år är de frågorna ofta redan avklarade sedan tidigare, säger Marie Wester.
Nu när vi närmar oss sommaren är inskolningen för de här barnen redan klar.
För närvarande har Tranan ett eget klassrum. Men lokalen har inte varit helt optimal för förskoleverksamhet, påpekar Marie Wester. Snart blir det dock bot och bättring då gruppen flyttar till en annan del av skolan, där de får en egen ateljé. Dessutom hamnar de då vägg i vägg med förskoleklassen, vilket uppskattas även av Jenny Eriksson, lärare för tidiga åldrar på skolan.
– Det blir mycket lättare att samarbeta, även vid tillfällen då det inte är planerat. Har jag någon som kanske behöver leka fram matematik kan det barnet gå till Tranan, och har förskolegruppen någon som ligger långt fram kan det barnet komma in till oss. Det är bra att ha dem här på skolan där de inkluderas i det mesta, både i miljön och i gemenskapen, säger hon.
Jenny Eriksson är också en av initiativtagarna till att femåringarna har en plats i Varnhemsskolan. Hon har nämligen erfarenhet av ett liknande samarbete från en annan kommun där hon tidigare arbetade.
– Där var man inte i samma lokaler, men åkte buss till varandra, och det samarbetet vann alla på. Det skapade relationer mellan samtliga parter och vi fick sedan lämna över tryggare barn och vårdnadshavare, säger hon.
Vid mellanmålet får barnen välja pålägg själva och tittar på hur de äldre barnen gör. Enni kan bre mackan själv.
Jenny Eriksson är utbildad lärare för barn upp till 12 år och har även arbetat i förskola.
– Jag brinner lika mycket för alla åldrar och tycker att det ska finnas en röd tråd genom alla verksamheter, säger hon och tillägger att hon tycker att en stor fördel med att ha Tranan-barnen i skolan är att det finns tid att etablera kontakt med både barnen och vårdnadshavarna.
– Vi delar kapprum med Tranan och där hinner man som pedagog bygga relationer även med vårdnadshavarna, säger hon.
Ännu ett stort plus med upplägget är att femårsgruppen redan från start får bekanta sig också med fritidshemmet och dess personal. Vid 16-tiden varje dag flyttas de förskolebarn som ska vara kvar till senare över till fritidshemmet. De är även där vissa tidiga morgnar innan det är dags för Tranan att öppna.
– Ibland är det vi på Tranan som öppnar och stänger på fritids, ibland är det fritidspersonalen. Att barnen tillbringar tid där gör att de lär känna både lokaler, rutiner och personal, säger Marie Wester.
Anna Hellqvist, lärare i fritidshem, instämmer i lovsången.
– Nu när vi närmar oss sommaren är inskolningen för de här barnen redan klar, de känner till lokalerna, de andra eleverna och oss. Det är stor skillnad jämfört med tidigare då de nya barnen som kom kunde känna sig otrygga, och det gjorde ofta vårdnadshavarna också. Men så är det inte nu. Dessutom tycker de stora barnen i skolan att det är roligt med de här yngre, de månar verkligen om dem, säger hon.
Ledare Barnens reflexvästar hamnade i fokus efter den tragiska dödsolyckan i Umeå. Men problemen med säkerhet i förskolan är betydligt större än så visar vår granskning, skriver Sara Djurberg.
Fokus Här är fem sätt att påtala säkerhetsbrister på förskolan med stöd i lagar och förordningar.
Fokus Förskollärarna i forskaren Linda Pallas studie menar att resursbristen till och med skapar barn i behov av särskilt stöd.
Gästkrönika Mitt till synes enkla förslag för att råda bot på ensamheten och utanförskapet: Mer krut på det relationsskapande arbetet och därefter lite till! skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist i en gästkrönika.
Podcast Hur prioriterar vi när arbetsbelastningen är hög, när tar vi hjälp och hur gör vi för att inte bränna ut oss? Det pratar vi om senaste avsnittet av podden Förskolan.
Krönika Plötsligt finns det, som Skolverket uttrycker det, inte längre ”några krav på att använda digitala lärverktyg” i förskolan. Och debatten som följer på detta blir som vanligt ganska enahanda, skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Friskolor Vi saknar insyn i om där finns utländska ägare som inte delar våra demokratiska värderingar, säger Lars Thornberg, Skolverket.
Forskning När förskollärare ska berätta om verksamheten för ledningen känner de sig osäkra och vågar inte ta upp problem, visar en ny studie.
Pedagogiska tips Det är jätteviktigt att barnen lär sig att tolka inte bara text utan också bilder och filmer från början, säger förskolläraren Kerstin Nordenstam.
Fackböcker Blygsel är inte problematiskt i sig självt, säger Jenny Jakobsson Lundin.
Dilemmat Jag upplever att många ammande mammor är oroliga för hur inskolningen ska gå. Kan barnet somna och tröstas utan amning? Hur pratar vi om amning i förskolan? skriver förskolläraren.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan breddar vi diskussionen om hållbar utveckling. Hur blir förskolan mer hållbar, vad är ett hållbart sätt att förhålla sig till arbetet – och hur lär och pratar vi med barnen om hållbar utveckling?
Fråga facket Kallt på förskolan – vår fackliga expert reder ut vad som gäller.
Pedagogiska tips Hela barngruppen målar en enorm tygmålning.
Reportage Förskollärarna på Morkullans förskola i Hjärnarp fick chansen att utveckla sin dansundervisning genom ett samarbete med forskare.
Yrkesroll Tre förskollärare om att jobba på sin fritid.
Planeringstid Regeringens utredare Bo Jansson vill att staten reglerar förskollärares och lärare i fritidshems planeringstid.
Arbetsmiljö – En megaförskola kan liknas vid en hönsgård och inte med en skolform, säger Farah Waly, vice ordförande Sveriges Lärare Stockholm.
Digitalisering ”Digitala lärverktyg ska användas med stor restriktivitet”, säger skolministern.
Krönika I ett så människointensivt arbete som vårt finns det dagar då man inte vill prata med en käft när man kommer hem. Då kommer sportlovet som en välsignelse, skriver Erik Stenkula.
Podcast Utbildar vi barn eller avlastar vi föräldrar, behöver vår status höjas och hur påverkar samhällets syn på förskolan vår relation till barn och vårdnadshavare?
Krönika Säg att jag haft ett år med en rörig barngrupp och inga vikarier, och att jag som ett svar på detta precis får nytt lönebesked: ”Du får ovanligt pyttigt påökt”, skriver Erik Stenkula.
Krönika De flesta förskollärare har långt mindre planeringstid än vad som är rimligt för att kunna skapa kvalitet i undervisningen.
Skolpolitik Skolverket: ”Huvudmännen behöver ta ett större ansvar för likvärdigheten.”
Pedagogiska tips Förskolläraren Kelly Mills Kallin lockar till lärande genom ”pedagogisk iscensättning”, ett begrepp som hon själv myntat.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om läroplanen och hur vi undervisar utifrån den.
Planeringstid De får varken tid eller mandat från rektor att ta sitt ansvar, säger Petra Hultqvist, ordförande i Skolformsföreningen förskolan, Sveriges Lärare.
Planeringstid Sveriges Lärare kräver en reglering av planeringstiden för förskollärarna i den pågående avtalsrörelsen. Hur mycket har inte preciserats, men 8–10 timmar per vecka har nämnts i diskussionerna.
Planeringstid När din planeringstid ryker är det viktigt att du frågar rektorn hur den ska tas igen, poängterar Elisabet Mossberg, arbetsmiljöexpert och tillförordnad förhandlingschef på Sveriges Lärare. Här är delar i avtal och styrdokument som du kan använda för att få den planeringstid som du har rätt till.
Planeringstid Nu har vi ett avtal och det ska följas, det är ingenting som går att välja bort, säger Johan Eckman, förskollärare och lokalt ombud i Sveriges Lärare.
Planeringstid Drygt en tredjedel av landets kommuner har avtal eller överenskommelser om förskollärarnas planeringstid, enligt Sveriges Lärares kartläggning. Men antalet timmar varierar stort: Mellan 2 och 8 timmar per vecka.
Planeringstid Ta eget ansvar och ta hjälp av facket om du inte når fram, säger förskolläraren Teresa Sundström.
Planeringstid Vi tar fram en miniminivå, en lägsta acceptabel nivå, säger utredaren Bo Jansson, som ska lämna sina förslag den 3 mars.
Arbetsmiljö Jag tror att det kan vara bra med en tuffare och vassare ton i debatten, säger förskolläraren och satirtecknaren Julia Sjöstedt.
Gästkrönika På enheten där jag jobbar har vi, innan större möten, börjat lyfta guldkorn från verksamheterna, skriver förskolläraren Ingeborg Carlquist.
Arbetsmiljö Ny rapport om stora barngrupper: 7 av 10 lärare har svårt att leva upp till tillsynsansvaret.
Podcast Får barnen leka Squid game, måste vi lyssna på Mello och hur länge ska vi egentligen dras med Anna och Elsa?
Krönika Nä, jag bara skojade lite. Dagisfröknar är vi allihopa och kommer troligen att förbli.
Fackligt Lärare i förskola, det är den nya titeln för alla som tidigare titulerats förskollärare.
Krönika Nu vill skolministern se till att fler blir behöriga till gymnasiet, genom att slopa F-betyget. Vad sägs om att i stället ta tag i de verkliga problemen? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om att tappa tron på sig själv och sin egen förmåga som förskollärare. Vad är det inom vårt yrke som skapar självtvivel, hur tar vi hjälp från andra och vad kan man göra på egen hand när självförtroendet tryter?
Forskning För barnen överväger fördelarna, konstaterar Emma Franzén, landskapsarkitekt och utredare på Folkhälsomyndigheten.
Krönika Det spelar alltså ingen roll om jag vägrar. Då går man bara högre upp i leden, frågar någon annan, skriver Eva Lindström efter kammarrättens dom i Göteborg.
Fråga facket Förskolläraren funderar på att söka jobb i förskoleklass och undrar om för- och nackdelarna med ferietjänst kontra semestertjänst.
Dilemmat ”Det gnager i hjärta och huvud på kvällar och helger över allt man INTE hann med på ett bra sätt under arbetsdagen. Hur ska jag hantera samvetsstressen?” undrar förskolläraren.
Podcast Hur kommer det sig att vuxenklungor bildas när vi är på gården? I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om fenomenet med Lina Karlström.
Lärarpriser Förskolan borde lyftas varje dag. Gör vi på rätt sätt och följer barnkonventionen så kan vi förändra så mycket, säger förskolerektorn Anette Bergmasth, vinnare av Childhoodpriset 2024.
Krönika Som vanligt vill man ha en enkel lösning, och här är den, ta bort västarna, skriver Eva Lindström.
Säkerhet Ses som en försiktighetsåtgärd: ”Det har kommit en del frågor från oroliga vårdnadshavare”
Forskning I stället för att prata svenska eller sitt förstaspråk märkte vi att de använda engelska som de snappat upp på Youtube och från olika tv-program, säger Ellenor Björnlund, rektor på Sunnadals förskolor.