![](/contentassets/a2f9147468834c3d92628e1e339e18cd/repskara3.jpg?width=782&rmode=crop&rsampler=bicubic&compand=true)
Love, Iris och Sigge har koll på rutinerna i matsalen.
Förskolebarnen Joel, Arvid, Alma Astrid och Enni har samling med pedagogen Marie Larsson i klassrummet.
Överlämning
Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan. På så vis kan de under ett helt år sakta vänja sig vid den nya miljön innan det är dags att ta steget över till förskoleklass.
Varnhemsskolan, med 129 elever från förskoleklass till årkurs 6, ligger mitt i Vallebygden i närheten av Hornborgasjön i Skara. Närmaste granne är förskolan Lindängen. Men på förskolan hittar man numera inga femåringar, de är redan på plats i skolan. Där har de sedan några år tillbaka en alldeles egen lokal, och får under ett helt år möjlighet att vänja sig vid miljön innan det är dags att börja i skolan på riktigt.
Marie Wester, förskollärare.
– Det är ett stort steg att börja förskoleklass och på det här sättet kan vi minska oron hos både barn och vårdnadshavare. Det blir som en brygga att vandra över i stället för något som känns läskigt, säger förskolläraren Marie Wester.
Det hela kom till för några år sedan efter möten mellan förskolans och skolans rektor, förskoleklasslärare, förskollärare och fritidslärare som diskuterade sig fram till hur ett samarbete skulle kunna se ut, och modellen, som nu är inne på sitt tredje år, har fallit väl ut.
– Att vara på plats i skolan gör att barnen får möta lärare i förskoleklass, ser och lär känna de äldre barnen, äter i matsalen och så vidare. Det är fantastiskt att de får bekanta sig med skolan successivt under så lång tid, vanligtvis handlar det ju annars ofta bara om några enstaka dagar på besök och det blir inte bra. Det här sättet gynnar också barn med särskilda behov extra mycket, säger Marie Wester, som har hand om femåringarna tillsammans med två barnskötare.
Femåringarna på Tranan, som förskolegruppen kallas, får i lugn takt närma sig de strukturer som råder i skolan, bland annat med hjälp av ett skolliknande schema att förhålla sig till. Tranan arbetar även mycket med bildstöd och tydliga rutiner för att underlätta för barnen. Marie Wester berättar vidare att skolan och dess personal ser positivt på upplägget och att de är väldigt hjälpsamma.
Love, Iris och Sigge har koll på rutinerna i matsalen.
– Exempelvis har trä- och syslöjden bjudit in oss. Där berättade de äldre barnen för våra om slöjden och vad man får göra där. De visade upp sina egna alster och fick samtidigt möjlighet att träna på att redovisa. Även musiken har haft oss på besök och vi fick vara med när eleverna i skolan uppträdde med ”Sikta mot stjärnorna”. Allt är ett ömsesidigt samarbete som alla har glädje av, säger hon.
Själva överlämningsproceduren är dock densamma som på många andra förskolor, med utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavare och intervjuer med barnen. Därefter bjuder skolan in till informationsmöte för att vårdnadshavarna ska få träffa personalen.
– Då finns även möjlighet att ställa frågor, men nu när barnen har varit i skolan ett helt år är de frågorna ofta redan avklarade sedan tidigare, säger Marie Wester.
Nu när vi närmar oss sommaren är inskolningen för de här barnen redan klar.
För närvarande har Tranan ett eget klassrum. Men lokalen har inte varit helt optimal för förskoleverksamhet, påpekar Marie Wester. Snart blir det dock bot och bättring då gruppen flyttar till en annan del av skolan, där de får en egen ateljé. Dessutom hamnar de då vägg i vägg med förskoleklassen, vilket uppskattas även av Jenny Eriksson, lärare för tidiga åldrar på skolan.
– Det blir mycket lättare att samarbeta, även vid tillfällen då det inte är planerat. Har jag någon som kanske behöver leka fram matematik kan det barnet gå till Tranan, och har förskolegruppen någon som ligger långt fram kan det barnet komma in till oss. Det är bra att ha dem här på skolan där de inkluderas i det mesta, både i miljön och i gemenskapen, säger hon.
Jenny Eriksson är också en av initiativtagarna till att femåringarna har en plats i Varnhemsskolan. Hon har nämligen erfarenhet av ett liknande samarbete från en annan kommun där hon tidigare arbetade.
– Där var man inte i samma lokaler, men åkte buss till varandra, och det samarbetet vann alla på. Det skapade relationer mellan samtliga parter och vi fick sedan lämna över tryggare barn och vårdnadshavare, säger hon.
Vid mellanmålet får barnen välja pålägg själva och tittar på hur de äldre barnen gör. Enni kan bre mackan själv.
Jenny Eriksson är utbildad lärare för barn upp till 12 år och har även arbetat i förskola.
– Jag brinner lika mycket för alla åldrar och tycker att det ska finnas en röd tråd genom alla verksamheter, säger hon och tillägger att hon tycker att en stor fördel med att ha Tranan-barnen i skolan är att det finns tid att etablera kontakt med både barnen och vårdnadshavarna.
– Vi delar kapprum med Tranan och där hinner man som pedagog bygga relationer även med vårdnadshavarna, säger hon.
Ännu ett stort plus med upplägget är att femårsgruppen redan från start får bekanta sig också med fritidshemmet och dess personal. Vid 16-tiden varje dag flyttas de förskolebarn som ska vara kvar till senare över till fritidshemmet. De är även där vissa tidiga morgnar innan det är dags för Tranan att öppna.
– Ibland är det vi på Tranan som öppnar och stänger på fritids, ibland är det fritidspersonalen. Att barnen tillbringar tid där gör att de lär känna både lokaler, rutiner och personal, säger Marie Wester.
Anna Hellqvist, lärare i fritidshem, instämmer i lovsången.
– Nu när vi närmar oss sommaren är inskolningen för de här barnen redan klar, de känner till lokalerna, de andra eleverna och oss. Det är stor skillnad jämfört med tidigare då de nya barnen som kom kunde känna sig otrygga, och det gjorde ofta vårdnadshavarna också. Men så är det inte nu. Dessutom tycker de stora barnen i skolan att det är roligt med de här yngre, de månar verkligen om dem, säger hon.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om arbetet under semestertider.
Så gör vi – Sång ger sådan glädje och betyder också jättemycket för språkinlärningen, säger förskolläraren Petra Körner.
Podcast Är det okej att pussa och krama barnen – och hur avlägsnar vi barn som bråkar utan att göra fysiska övertramp?
Dilemmat Den här gången handlar dilemmat om yrkestitlar i förskolan.
Krönika På förskolor i Göteborg har de flera gånger testat sex timmars arbetsdag. Är det inte dags för hela landet snart? skriver förskolläraren Erik Stenkula.
Forskning Den digitala boktjänsten Polyglutt används inte alltid som tänkt i förskolorna, visar en studie av forskaren Malin Nilsen.
Överlämning Förskollärare tipsar om olika sätt fira av barnen som slutar förskolan.
Kompetensutveckling Närmare 50 förskollärare, lärare, barnskötare och chefer i Nynäshamn åkte tåg i 48 timmar till Reggio Emilia.
Reportage På Språkförskolan Bamse, för barn med grav språkstörning, har förskolläraren Maja Eriksson och logopoden Jim Gustafsson två huvudsakliga mål i undervisningen.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om verksamheten vi bedriver utanför förskolans grindar.
Krönika Jag har ägnat en del tid senaste dagarna åt att läsa olika trådar i diskussionsforum på nätet. Det som diskuteras allra mest just nu upplever jag är solkräm. Alltså, solkräm, skriver Eva Lindström.
Aktuellt Förskolans dag är dagen då förskollärarna och barnen tar chansen att berätta för alla andra om vad de gör. Åsa Fahlén, förbundsordförande i Sveriges Lärare, besökte förskolan Bredäng Alle 46 inför firandet.
Arbetsmiljö ”Slå fast maxgränser för barngruppernas storlek och en minimibemanning i förskolan”.
Överlämning Förskolorna i Burlöv har en tydlig struktur för vem som gör vad, hur och när vid överlämningen – och får även återkoppling från skolan om hur det går för barnen.
Överlämning Vad får man egentligen berätta om vid överlämningen? Lagarna som styr kommunala och privata förskolor är olika.
Överlämning Överlämningar fungerar inte alltid som det är tänkt, och få verkar helt nöjda. Förskollärare vittnar om att skolan inte visar något intresse, samtidigt klagar förskoleklasslärare på att informationen de får är alltför knapphändig.
Överlämning Femåringarna på förskolan Lindängen i Skara håller till i en egen lokal – i Varnhemsskolan.
Överlämning På förskolan Trollsländan i Helsingborg får de kommande förskoleklassbarnen en extra pampig avslutning.
Krönika Att börja skolan innebär status, men hur det sedan blir i skolan har barnen väldigt lite inflytande över, skriver redaktören Sara Djurberg.
Gästkrönika Fram till dess att vi står enade, tusentals tillsammans och skrålar, gör gemensamt motstånd genom att höja våra röster, så är vi inget hot, ingen kraft att räkna med, ingen professionell storm att behöva förhålla sig till.
Podcast Man måste våga stå på barnens sida, säger Eva Lindström i senaste avsnittet av Förskolan, som handlar om särskilt stöd.
Krönika När jag väl sätter mig där med varje förälder, en och en, och vet att vi kommer att prata om det käraste de har, det är en av de mest stimulerande bitarna av mitt jobb, skriver Erik Stenkula.
Forskning Professor Alison Clark vill se ett långsammare tempo och mer tid i förskolan.
Podcast Fredrik, Eva och Ellinor pratar om utvecklingssamtal i nya avsnittet av podden.
Dilemmat Vad kan man göra när rektorn umgås privat med kollegorna?
Fråga facket Förskolläraren oroar sig över sin egen hörsel – skyddsombudet svarar.
Tipset Tänk dig att varje dag ha tillgång till ett rum för återhämtning och taktil stimulans. Precis så har Nyckelpigans alla 1–5-åringar det.
Vi lärare debatt Vi anser att pyssel som begrepp är exkluderande dagisretorik som inte hör hemma inom förskolans ram, skriver lärarutbildarna Ulrika Tobieson och Birgitta Adolfson.
Panelen Vi frågade tre förskollärare om deras rutiner för vilan. Och, handen på hjärtat, händer det att du somnar?
Fackböcker För barn är digitala tjänster och verktyg lika verkliga som böcker, färger, sand och vattenpölar, säger förskolläraren Marie Eriksson.
Forskning När föräldrar ur samma samhällsskikt gör samma val för sina barn bidrar det till att segregationen börjar redan i förskolan.
Pedagogiska tips Hur kan barn få vara delaktiga samtidigt som man tillvaratar deras intresse för byggande? Förskolan Kristallen i Helsingborg har svaret, där byggde femåringarna en egen rutschkana på gården – och konstruerandet fortsätter.
Krönika Häng med nu, även om det är svårt att tro det: Det är vi, det är vi, som bestämmer om ett barn är friskt nog för att vara i förskolan. Du och jag, och alla våra kollegor som arbetar i förskolan, skriver förskolläraren Eva Lindström om Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer.
Krönika Första gången jag träffade det här barnet stod hon bakom sin mammas ben, hon sa inte så mycket, tittade ner på marken under sina fötter, skriver förskolläraren Eva Lindström.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om svåra frågor. Hur svarar vi barnen när de ställer stora frågor med komplicerade svar?
Reportage Förskolläraren Sara Agnés masterexamen och dokumentära dikter är en uppgörelse med den managementstyrda förskolan.
Vi lärare debatt Vad sker med likvärdigheten om vi avlägsnar kravet på att utveckla adekvat digital kompetens hos våra barn i förskolan? skriver förskolläraren Fredrik Söderlund om Skolverkets förslag på ändringar i förskolans läroplan.
Vi lärare debatt ”Riskerar att ge negativa och allvarliga konsekvenser.”
Motoriklarmet Utbildningarna måste säkerställa att de blivande lärarna får kunskap om rörelse, lek och lärande. Det menar Suzanne Lundvall, ordförande Svenska Gymnastikförbundet och forskare i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Krönika Låt oss hoppas att larmen leder till att praktiska kunskaper och rörelseundervisning får upprättelse, utan att förskollärarna för den skull måste kasta ut de digitala verktygen ur undervisningen, skriver redaktören Sara Djurberg.
Podcast I senaste avsnittet svarar Fredrik Kahn, Ellinor Lange och Eva Lindström på frågor från poddens lyssnare.
Motoriklarmet Det är si och så med många barns finmotoriska förmåga, har förskolläraren Malin Boström, på Karlagatans förskola i Göteborg, märkt.
Motoriklarmet Väl utvecklade sinnen och motorik är grunden för all inlärning. Därför är det av största vikt att barn får rätt förutsättningar att öva – både inne och ute.
Motoriklarmet En undersökning av 100 förskolor i Uppsala kommun visade att bara var tionde hade ett ordentligt upplägg på enhetsnivå för barnens fysiska aktivitet.
Motoriklarmet För barnen på förskolan Villa Ekbacken i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är motorikövningar ett dagligt inslag.
Motoriklarmet Ju tidigare ett barn utvecklar sin finmotorik, desto lättare har hen att lära sig andra saker, konstaterar professorn och tidigare handkirurgen Göran Lundborg.
Motoriklarmet Barnen har svårt att gå i skogen, klättra och hålla pennan rätt. Sex av tio förskollärare ser en försämring av barns motorik de senaste åren.
Krönika När ska det bli ett erkänt faktum i vårt samhälle att det är otroligt svårt att arbeta med människor, både barn och vuxna? undrar förskolläraren Eva Lindström som reagerar mot förslaget att ta bort behörighetskraven till gymnasiets yrkesprogram.
Orosanmälan Förskolepersonal är dålig på att upptäcka barn som lever med hedersförtryck, visade nyligen en granskning från Malmö. Haninge hade samma problem – tills en personalutbildning ledde till att antalet orosanmälningar fördubblades.
Krönika När alla utvecklingssamtal är genomförda, kvalitetsrapporten ivägskickad och grynen via förskoleklassen klivit in i skolans värld – vad ska vi då göra med alla ord vi vägt på guldvåg? skriver förskolläraren Erik Stenkula.