Så får hon de yngsta sva-eleverna att erövra språket

Jessica Mellgren använder bilderboken "Tilly som trodde att..." på sva-lektionen med tredjeklassarna. Foto: Oskar Omne

Sva-läraren Jessica Mellgren utgår från skönlitteraturen när hon undervisar. Varje dag. Hon har precis fått Svenska Akademiens svensklärarpris för sitt arbete med att få lågstadieelever, som inte har med sig svenskan hemifrån, att erövra språket.

Utanför det stora klassrumsfönstret syns skolgården och lite längre bort en talldunge, en sån där talldunge som det finns så många av i Stockholms södra förorter.

Sva-läraren Jessica Mellgren håller i en bilderbok, ”Tilly som trodde att …”. De sex sva-eleverna sitter på en rad och tillsammans med Jessica Mellgren pratar de om vad de läste i fredags.

Jessica Mellgren med elever.

– Kommer ni ihåg Tillys vänner? De är lite olika. Om hon går hem till en kompis så är det på ett sätt och hemma hos en annan är det på ett annat sätt. Kommer ni ihåg hur det var hos Loppan?

– De fick göra vad de ville, säger en elev.

De pratar om Tage där det är så tyst att man hör klockan ticka och där mamman säger: ”Allt är inte roligt här i livet”.

– Det kan vara svårt, inflikar en elev.

De pratar om gardiner och något på p. Ja, just det persienner. De talar om en hemlös man, om second hand-kläder, och när Jessica Mellgren börjar läsa igen kommer de snabbt in på Tillys kompis Sonja som har allt. Då läser hon det sammansatta ordet sammetsaskar och visar bilder på sammet för att göra det tydligt för barnen.

Jessica Mellgren

Bor: I Skogås i Huddinge kommun.
Är: Lärare i svenska som andraspråk och förstelärare i språkutveckling på Vikingaskolan i Handen.
Bloggar:jessicamellgrenblog.wordpress.com. Där skriver hon om läs- och skrivunder­visning med boken i centrum.
Aktuell: Som en av vinnarna av Svenska Akademiens svensklärarpris 2023.
Läser just nu (när det här skrivs): Sinéad O’Connors ”Rememberings”.

Varje bild diskuteras och förklaras, till exempel ord som mögelost, köksfläkt och piraya. Jessica Mellgren läser om Peppe vars pappa inte städar. Där är toaletten värst. Det är så illa att Tilly petar ner toalettringen med foten för att hon inte vill ta i den med handen. Tilly bajsar och … toalettpapperet är slut och när Peppe säger: ”Ta något ur tvättkorgen” och Tilly kontrar med: ”Har man inget toalettpapper, då får man använda fantasin”. Då går det ett fniss-sus genom klassrummet.

Utgår alltid från litteraturen

Efter läsningen vill Jessica Mellgren att eleverna ska skriva en lista på jobbiga saker som vuxna måste göra. Minst tre. Först tänker de tillsammans och någon säger ”tvätta strumpor”. En annan konstaterar att man måste betala för allt. Det kan bli stopp i avloppet, det är jobbigt och något vuxna måste fixa. Kanske genom att ringa till en rörmokare.

Jessica Mellgren delar ut skrivböcker och så skriver eleverna, med olika mycket möda.

– Skriv klart meningen så fortsätter vi på fredag. I dag behövde jag inte göra det där tecknet som jag gör när det blir rörigt, inte en enda gång. Det behövdes inte. Superbra, säger Jessica Mellgren.

Stor koncentration när Jessica läser ur boken.

Hon är en av de fyra lärare som i år har fått ta emot Svenska Akademiens svensklärarpris. Hon har arbetat som svensklärare i mer än 25 år, de senaste fem på Vikingaskolan i Handen söder om Stockholm. De första 15 åren var engelska hennes huvudämne men sedan hon vidareutbildade sig i svenska som andraspråk har det varit hennes främsta fokus.

I allt hon gör som svensklärare utgår hon från litteraturen. Hon berättar nöjt, apropå lektionen som precis har tagit slut, att en av eleverna i dag sa mycket mer än vanligt, utvecklade sina tankar på ett annat sätt än tidigare. Jessica Mellgren och eleven hade en diskussion i samband med den förra lektionen och då poängterade Jessica Mellgren att det är viktigt att eleverna sätter ord på vad de ser och hör.

Positiva barn

Eleverna som nu har gått till matsalen går i tredje klass och kommer till Jessica Mellgren två gånger i veckan. En av eleverna kom till Sverige för ett år sedan men är den enda som har gått i skolan i ett annat land. De andra har varit här längre, en del av dem pratar svenska med syskon hemma, andra pratar inte så mycket svenska när de inte är i skolan. 

– De, barnen i den här gruppen, är så himla positiva. Vi har jobbat mycket med att få upp intresset för böcker och läsning.

Hon lägger till, och nu pratar hon om sva-elever i allmänhet, att det är en annan sak med den egna läsningen och att det är många saker som kan påverka. Som dyslexi eller språkstörning. Vikten av att läsa böcker har understrukits, inte minst i kontakten med barnens föräldrar: Ta med böcker när ni åker till era hemländer. Ändå är det vanligt att barnen inte hittar orden, inte kommer igång med skrivandet, efter sommarlovet.

– Det handlar jättemycket om att bygga självförtroende. Men det är ju världens roligaste jobb.

Jessica Mellgren som inte har tappat bort sin skelleftedialekt gör ofta så. Hon berättar om en svårighet, en uppförsbacke, något problematiskt. Sedan vänder hon på steken och säger något som är mycket mer positivt laddat än det hon precis har sagt. Men ofta är hon bara positiv.

– Jag har två grupper i trean och skulle jag slå ihop eleverna till en grupp, då skulle de vara tio. Nu har jag verkligen chans att se varje barn, jag kan bekräfta dem. Det är det som gör skillnad, att de känner att de kan. 

Vi pratar om avkodning, om forskning som visar att sva-elever på lågstadiet har svårare med avkodningen, själva ljudandet, än svenskfödda elever.

– Så mycket handlar om skolbakgrund. Det kan gälla även de barn som är födda i Sverige men som inte blir lästa för hemma.

Hon trycker på vikten av att kunna så många ord som möjligt. Har man inte orden med sig, hon uttrycker det så, då blir uppförsbacken brant när man ska lära sig att läsa. Även avkodningen blir förstås knaggligare.

Haninge kommun där Jessica Mellgren arbetar satsar nu på en kartläggning, ett språkprojekt inriktat mot förskolan och förskoleklasser. Skillnaderna i kommunen är stora, så som det ser ut i många kommuner runt om i Sverige. Förutsättningarna ser väldigt olika ut. I vissa delar av Haninge, som i Handen, är det betydligt fler som inte pratar svenska.

Fokuserar på skönlitteratur

Barnen måste ha med sig språket tidigt, de måste ha med sig högläsningen och det hör ihop med det Jessica Mellgren gör på Vikingaskolan.

Att jobba med skönlitteratur, det är det roligaste sättet att arbeta, menar hon.

– Anne-Marie Körling (lärare, författare och krönikör i Grundskolläraren, reds anm) har sagt att man ska vilja vara elev i sitt eget klassrum. Det tänker jag mycket på. Eleverna måste bli berörda, man måste väcka någonting hos dem. Då är skönlitteraturen bäst. Jag vill vara en läsande förebild och jag vill att mina elever ska upptäcka vad skönlitteraturen kan ge.

Jessica Mellgren tystnar lite grann och säger sedan att det är otroligt viktigt med den språkliga stöttningen. Och med bredden. Variationen. Poesi, låttexter, Astrid Lindgren, Barbro Lindgren, Tove Jansson, Alfons Åberg.

– Målet med sva-undervisningen är rent språkligt att de ska nå en så bra utveckling som möjlighet. Men det handlar också om att de ska känna att det är deras land, det handlar om tillhörighet. Att kunna läsa är en demokratisk rättighet. Möjligheten att få ett bra liv börjar där.

Jessicas tips för svensk- och i synnerhet sva-undervisning

  1. Skapa aktiviteter före, under och efter läsningen. Aktiviteter där eleverna arbetar med språkets innehåll och form.
  2. Planera och anpassa den språklig stöttningen som krävs för uppgiften. Arbeta med I do (visa exempel), we do (vi arbetar tillsammans) och you do (eleverna arbetar på egen hand).
  3. Arbeta medvetet med ordförrådet. Det är viktigt att låta eleverna använda de nya orden både muntligt och skriftligt.
  4. Högläs ofta! I samtalet kan du locka in elever som inte ser sig själva som läsare. Genom att bekräfta och lyfta elevers tankar skapar du tillit som är viktig för att de ska känna att de duger och vill bidra. Gemenskapen som uppstår under högläsningen av en bra bok är något av det finaste som finns.
  5. Fundera över val av böcker. Varför ska jag läsa den här boken med den här gruppen? Det är viktigt att eleverna kan känna igen sig i texterna och få nya insikter och perspektiv.   

Några av Jessica Mellgrens elever. Från vänster Sebastian, Elias, Varvara och Vojin.

Vad är svårast med att lära sig svenska?

Sebastian:
– Om man kommer från ett annat land så kan alfabetet vara annorlunda. Det kan vara svårt att lära sig nya ord och det är svårt om mamma och pappa inte talar svenska.

Elias:
– I början pratade jag mycket engelska men nu pratar jag svenska. Nu är det bra.

Varvara:
– Ingenting. Men det är svårt att hitta kompisar om man inte förstår vad den andre säger.

Vojin:
– I början när jag kom till Vikingaskolan kände jag ingen, då pratade jag inte mycket alls.

LÄS ÄVEN

Sva-elever på lågstadiet har tufft med avkodningen

Så väljer du böcker som funkar för alla

Massiv kritik – nu tvingas Skolverket se över sitt kartläggningsmaterial

Så får skönlitteraturen större plats i undervisningen