Krönika Det går inte att påverka elevers intresse för läsning genom att säga att man blir smart av att läsa, det är som att övertyga någon att man ska äta grönsaker för att det är nyttigt, skriver Mikhael Mikalides.
Läsning är magiskt på många sätt. Det är fascinerande hur små krumelurer, som vi kallar för bokstäver, kan sättas ihop och bilda ord, meningar och hela världar. Det är fantastiskt hur abstrakta tecken kan öppna dörren till fantasins värld och väcka starka känslor och levande bilder inom oss. Genom läsning får vi inte bara tillgång till information. För den som kan läsa, öppnas en värld full av möjligheter, kunskap och äventyr. Vi kan resa till avlägsna platser, uppleva historiska händelser och ta del av situationer som vi annars aldrig skulle få göra. För att inte nämna vår förmåga att läsa mellan raderna, och upptäcka saker som inte står direkt i texten, enbart genom att tolka de ledtrådar vi får av krumelurerna. Att vi kan utföra allt detta med hjälp av krumelurer är magiskt. Enligt Martin Ingvar, professor och hjärnforskare vid Karolinska Institutet, är inte läsning någon naturlig eller evolutionärt nedärvd förmåga, som att tala, äta och sova. Även Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, menar att människan inte föds med förmågan att förstå läsning. Biologiskt är inte vår hjärna konstruerad för att kunna läsa, men vi lyckas att göra det ändå. Det kallar jag för magi.
De som inte lär sig blir exkluderade
För att krumelurerna ska ta form och få liv och mening krävs det människor som läser, förstår, tolkar och värderar samlingar av krumelurer. Det är då som magin, som tillåter oss att färdas i tid och rum, uppstår och på sikt stärker våra språkliga förmågor. Men det är inte alla som får uppleva denna magi. De elever som saknar läsvana, har bristande språk eller inte har knäckt läskoden blir exkluderade och kommer inte att uppleva en samling av krumelurer som något magiskt. Det beror på att elever som kämpar med avkodningen behöver lägga all av sin energi på att avkoda, de kommer inte kunna uppleva det magiska med läsning på egen hand. Av den anledningen ska inte elever lämnas ensamma när de läser, utan det är något man ska göra gemensamt.
Som lärare har man ett ansvar att leda eleverna genom litteraturen, väcka liv i texter och skapa mening och förståelse. På det sättet kommer även de ovana läsarna kunna tolka de abstrakta krumelurerna och få möjligheten att upptäcka magin med läsningen. För att nå dit behöver läsningen ta mer plats i klassrummen så att eleverna får mängder av möjligheter att fördjupa sig i litteratur. Till exempel är högläsning fantastiskt, men det ger inte eleverna magiska läsupplevelser, om man inte ägnar tid åt att bearbeta och samtala om innehållet tillsammans. Enligt Torkel Klingberg går det inte att påverka elevers intresse för läsning genom att säga att man blir smart av att läsa, det är som att övertyga någon att man ska äta grönsaker för att det är nyttigt. Vill man påverka elevers inställning till läsning ska man göra det genom den känslomässiga delen i elevers läsupplevelser, och på så sätt väcka deras inre drivkrafter. Elever som erövrar läsförmågan och får uppleva magin med läsningen kommer att få positiva erfarenheter av att läsa och det kommer att stimulera deras läsintresse.
Krävs tid för att bli läsare
För att göra läsningen meningsfull kan man koppla litteraturen till elevernas egna liv och erfarenheter. Det kan man göra genom att ställa rätt frågor, ge eleverna möjlighet att reflektera kring texten samt uppmuntra dem att dela med sig av sina tankar och upplevelser. Man kan bearbeta litteratur tillsammans på en mängd olika sätt, till exempel boksamtal, textsamtal, gestaltning och drama. Fördelar med gemensam läsning är att det är inkluderande, det stärker gemenskapen i klassen samt att eleverna får möjlighet att utforska och förstå mer komplexa texter.
Litteratur fungerar som både speglar och fönster. När elevernas egna liv och erfarenheter reflekteras fungerar litteraturen som en spegel. När litteraturen fungerar som ett fönster erbjuder den eleverna möjligheten att utforska och ta del av en verklighet som skiljer sig från den egna. Litteraturen ger eleverna möjligheten att färdas i tid och rum och bli delaktig i olika världar och situationer. Här har läraren uppgiften att leda eleverna genom litteraturen och uppmuntra dem att utforska olika perspektiv och erfarenheter.
För att skapa läsintresse och utveckla läsfärdigheter hos eleverna är det viktigt att ägna tid åt läsning. Avsätt tid för läsning varje dag och se till att det finns intressanta böcker tillgängligt för eleverna. Det skapar en miljö som främjar läsning och kan bidra till att öka elevernas läsintresse och läslust.
Mikhael Mikalides är specialpedagog för årskurs F–5 på Annerstaskolan i Huddinge
LÄS ÄVEN
Mikalides: Ordförrådet är avgörande för barnens framtid
Mikalides: Tyvärr förstärker vårt skolsystem orättvisor
Mikalides: Skolan fungerar inte utan ett bra skolbibliotek
Mikalides: Därför söker jag mig till skolor i utsatta områden