Körling: Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt

Pojken i årskurs fem skriver och skriver. Han låter sig inte avbrytas när det blir rast. Han behöver ”pysa ut fantasi”, säger han. 

Under maj månad delades Astrid Lindgren Memorial Award ut, världens största pris till barn- och ungdomslitteraturens författare och bildberättare. Priset kan påminna oss om att barn och unga behöver bra berättelser. När vi visar vägen till böckerna är läsarna de verkliga vinnarna. För samtidigt är barn och unga i dag svältfödda på berättelser, ja, snudd på undernärda. Vi säger till dem att läsa är något nyttigt men ingen läser av den anledningen. Däremot läser man för att möta något man inte har en aning om och som triggar igång den inre vetgirigheten och den förlösande fantasin. Den som nu bubblar fram i pojken. 

Fantasin handlar inte om att fly bort.

Fantasin talar vi så lite om. Flickan, som under den stränga isoleringen under covid, räddades av den. Hon läste bok efter bok och kunde bryta sig loss från den lilla värld hon ofrivilligt hamnat i. Hon älskade att det fanns dörrar som skulle öppnas och att hon själv hamnade i något främmande och obekant. ”När jag läser om en dörr så vet jag att den vill jag öppna”, säger hon. 

Lär oss att tänka flera gånger om

Det är här fantasin har sitt spelrum. Den kommer vi att behöva. Den senaste klimatrapporten är ett surt äpple att bita i. Omställningar kräver andra lösningar än de tidigare. Vi står på tröskeln till en värld som behöver mer fred, mer tolerans och samförstånd och en förmåga att öppna helt andra dörrar än de vi vanligtvis är bekanta med. Fantasin handlar inte om att fly bort. Fantasin handlar om att ramla ner i kaninhål och likt Alice i Underlandet vända och vrida på perspektiven för att kliva upp i den vanliga världen med nya frågor och ett annat sätt att se. Sagan, som i symbolisk form kastar ut oss läsare i en värld, ger oss tre utmaningar, tre hjälpare och tre olika sätt att lösa problem på. Den är också en påminnelse om att inte ge upp utan att se oss omkring efter andra hjälpare och andra lösningar. Sagan lär oss att tänka flera gånger om. Barn som får lyssna och läsa böcker möter genom dem sin fantasi. När de tänker ställer de andra frågor än de vi skulle ställa. Deras frågor ska vi ta vara på. 

I mötet mellan bok och läsare finns grogrunden för fantasin.

Författare och bildberättare bjuder upp läsarna att fantisera. Halva innehållet bidrar läsaren med. I mötet mellan bok och läsare finns grogrunden för fantasin. ”Jag vill vara vargen, Rödluvan, farmor och jägaren. Och blommorna”, säger femåringen när en vuxen frågar. ”Men jag tänker inte äta upp farmor när jag är en varg”, förklarar barnet vidare. För att fantisera så måste det finnas böcker. Det är då en pojke i årskurs fem kan pysa ut med det han själv har att säga.

Anne-Marie Körling är lärare, författare, läsfrämjare och adjunkt vid Uppsala universitet.

LÄS ÄVEN

Körling: Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord

Körling: Att banna en bok är att banna ett barn

Körling: Min förvåning får eleven att lysa av iver

Körling: Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan